Rätt för mig!

Har det lite körigt nu fram till jul och känner att jag är en aning s t r e s s a d... Ja, jag vet ju att jag måste tänka mig för när det blir för mycket så därför tog jag nyss en härlig promenad i det vackra höstvädret. Såååå härligt ute och skönt med en paus.
 
Vi har ju alla olika sätt att hantera svårigheter och stress. Det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig och vice versa - men sedan jag införde motion varje dag har jag klarat tuffa perioder så mycket bättre. Återhämtning är superviktigt och jag behöver verkligen stanna upp då och då bara för att djupandas och tänka på sinnesron...
 
Påminner mig varje dag... Nu går jag dessutom också så sjukt långsamt... haha!
 
Annars rullar det på med roliga saker. Ikväll kommer jag att göra en stödinsats för Zonta och vara konferencier på deras modevisning. Det är superkul och ikväll kommer vi också att gå igenom modet de senaste 100 åren!
 

Zonta firar ju också 100!
 
Annars förbereder jag en ny insats i Go'kväll som ska sändas på tisdag och jag är mest frustrerad över att måsta vänta på filmklipp och annat jag inte kan styra över. Men det mesta ger sig. I lördags var jag och min kära soulsister Anna på den traditionella konserten med Skellefteå Symfoniorkester, Mästerskapet och Ulf Wadenbrandt!


Förväntansfulla satte vi oss i salongen och blev inte besvikna. Ett extra tack till Skellefteås alla strålande musiker och sångare! 


Kvällens soulsångare var Frank Ådal och Ida Sand. 


Frank rörde sig inte så mycket - men dirigenten desto mer... haha!


Det blev fullt pådrag även om den där riktiga kicken inte infann sig. Förra året var ju bröderna Rongedal solister och de är bara fööööör bra!


Närmast ser vi begåvade Anna och Simon Åkesson som körade - samt naturligtvis Kågis vid pianot!


Ida Sand från Piteå hade en ljuvlig röst och det var en väldigt trevlig bekantskap. Stort Tack alla för en härlig kväll!

Mest tack till min soulsister för det bästa sällskapet! Du och jag... <3
 
Nej, nu måste jag göra mig klar inför kvällens uppdrag! Synes!
 
 
 
 
 

All we need is Beatles!

Allt som hittills hänt den här veckan bleknade idag! Jag har visserligen jobbat, tränat, fått ta bort min ortosstövel efter nästan 12 veckor, besiktat både bil och husbil, haft möten, planerat, pluggat text, bla bla bla... MEN så hade jag bokat biljett idag till premiären av "All we need is Beatles" på Västerbottensteatern med Saga Eserstam och Hans Eriksson - och jag blev helt knockad! Allt annat bara försvann...
 
Ett heeeelt fantastiskt program! Saga och Hans - ni är så professionella, så oerhört begåvade och har en sådan balans och närvaro. Ni levererar som inga andra och om ni tycker att jag satt och gapade så var det bara av hänförelse! Tack, tack, tack!! 
 
Föreställningen handlade om Beatles - men inte om "Beatlarna" utan om kvinnorna runt omkring världens största band. Och Saga levererade starka berättelser som gick rakt in i hjärtat! Lägg till detta fantastiska musikarrangemang och ett gitarrspel som gör mig rörd... När Hans spelar och Saga sjunger så stannar världen. Tonerna är utsökta och deras framträdante så strålande att kompositörerna förmodligen hade gjort vågen - och gett upp sin egen karriär!
 
Stående ovationer på en sopplunch... När händer det? Idag! Och ni är så värda alla hyllningar! Att ett par, som också har en treåring hemma, lyckas sno ihop ett program av den här kalibern är fanimej respekt! Jag bugar och längtar efter att få se er igen!
 
Så vad gör man efter en knock av det här slaget? Lägger sig ned och ger upp sin sceniska karriär? Ja, nog är det nära. Bättre än så här blir det inte. Kääääärlek till er båda fina!
 
Men jag tog mig i kragen och kvällen har ägnats åt planering och budgetarbete inför ett kommande event. Var tvungen att ta tag i något mindre kreativt... 
 
Nu ska jag plugga text inför både "HasseåTages julafton" och min och Sagas "Café på turné - en biblioteksshow från A till Ö" som ska igång nästa vecka. Jag ska också göra ett nytt avsnitt av Go'kväll så jag kan inte sitta och gapa hur länge som helst... Haha!
 
Så glad över att få jobba ihop med den här stjärnan!
 
Här kan ni se oss i höst. Ta kontakt med ert bibliotek för biljetter och mer information. Välkomna!
 
12 okt Burträsk bibliotek 15.00
16 okt Lövånger bibliotek 18.00
21 okt Kulturens Hus Luleå 12.00 (Lunchbiten)
23 okt Byske bibliotek 18.00
31 okt Västerbottensteatern 12.00 (Sopplunch)
31 okt Västerbottensteatern 18.00 (Efter jobbet)
1 nov Västerbottensteatern 12.00 (Sopplunch)
25 nov Kåge bibliotek 18.30
2 dec Jörns bibliotek 18.00 (prel tid)
9 dec Bolidens bibliotek 18.00 (prel tid)
 
 
 

Jobbvecka med tv och teater!

En vecka har förflutit med mycket jobb och en del stök här hemma. Det händer inte alltid så mycket och det är nog bra då jag också behöver dagar med återhämtning. Roligast den här veckan var nog tisdagens sändning av Go'kväll där jag blev så nökd över att få hylla modiga människor i min "Lista". För er som missat programmet så finns det här: Go'kväll 24 sept
 
Jag fick fin hjälp i sminket och då får man passa på att ta lite nya selfies... 


Den här gången var det jag och Tara Moshizi som tipsade om film och streamat. Kul att ses!


Och fina Malin Persson från Trädgårdstider! Beppe var lika crazy som vanligt och det är kul att se honom dyka in i mina bilder!

Hela fina gänget för kvällen! Magnus Carlsson firar 25 år som artist och gör ny show!

Resten av veckan har ägnats åt träning (tack Anki!), mat (alltid!), jobbmöten och repetitioner. I torsdags åkte jag ned till Umeå för ett par fina dagar på Profilteatern där vi repade in Sara som ny skådis eftersom Lina spelar teater på Västerbottensteatern den här hösten.


Roliga dagar och härlig fikastund i solen igår då Martin också fyllde år. Här saknas bara Lina men snart är ordningen återställd. Jag kommer att vara här även i januari för att repa in ny mordgåta och det ska bli superkul!


Igår avslutade vi dagen med att åka och spela föreställning i Rundvik. Fullsatt och festlig firmafest gjorde att vi fick ta i från tårna och jag är så imponerad över att Sara fixade föreställningen efter ett par dagars rep. Lysande! 


Idag sken solen i Umeå och jag tog en promenad innan det var dags att åka till teatern och träffa resten av gänget.


Nu sitter vi i bilen på väg till Sundsvall för kvällens föreställning. Känns toppenbra och imorrn bär det av hemåt igen. Skönt det också!
 
Allt rullar på och jag mår fint. Längtar till tisdag när jag ska på ortopeden och (förhoppningsvis!) får ta bort min stövel... Blir säkert en jobbig höst där man ska vara rädd för att slita upp skadan igen men jag får lov att ta det lugnt. Jojo... 
 
 

Skräck och kalas!

Vilken ruskigt trevlig kväll vi hade i fredags! Jag och Eivor gick och såg den spännade skräckisen "Tillbaka innan midnatt" på Västerbottensteatern! Ni måste boka biljett och avnjuta detta mästerverk som är ett samarbetsprojekt mellan mina favoritteatrar Profilteatern och Västerbottensteatern. Resultatet blev alldeles lysande!


Så här glada och förväntansfulla var vi innan start! Och efteråt var vi bara liiite mörkrädda... haha!


Ulla Karlsson hade gjort en scenografi fylld av roliga detaljer där den kanadensiska succérysaren passade helt perfekt. 
 
Ett ungt par flyttar ut på en enslig gård på landet för att få tid för sig själva - men det blir inte riktigt som de tänkt sig. Lugnet störs av både excentrisk hyresvärdinna och objudna gäster... Och slutet? Jaa, det blir inte som någon tänkt sig...
 
Jag vill ge extra stora applåder till hela fina ensemblen, regi, ljus, ljud, musik och obetalbar kostym och mask. Måste nog gå och se den en gång till medan den fortfarande går i Skellefteå. Kanske blir slutet ett helt annat? Vi var i alla fall tacksamma över att kunna ta bilen hem i mörkret... Haha!

Helgen har ägnats åt pyssel och vintring ute på gården och det är så skönt att få vara ute och njuta av frisk luft, praktiskt arbete och härligt väder! Lillebror har levererat mer älgkött och jag satte genast igång med en rolig, peruansk gryta där man börjar med att marinera köttet. Kolla recept på Go'kväll. Anledningen var att vi idag skulle ha kalas för finaste Max som fyllde sex år medan vi var bortresta.


Nu fick vi rå om honom ordentligt idag och vi började givetvis med paketen!


Spännande! 


Max fick komma tidigare då My hade ridning och han både öppnade paket och hjälpte mig med de sista middagsförberedelserna.


Storkillen! Ja, han fick både skor och roliga skate-t-shirts! Grattis än en gång älskade unge!


Lagom till middagen kom resten av familjen och My som nyss var liten är verkligen storasyster och hela tio år! Det senaste inköpet är en jätteflamingo... Och även hon fick lite paket. Böcker är ju en klassiker från moster...


Avslutade dagen med att förvälla kantareller som bästa lillebror levererat! Utan honom stod jag mig verkligen slätt. Stort och varmt tack för att du tänker på dina svampälskande systrar!

I övrigt så kan jag väl tipsa om att klä er rätt om ni äter lunch på Nordanå. Jag och Peter var där i fredags för en planeringslunch och såg (för sent) att vi nog borde ha tagit på oss bättre kläder...


Dresscode Smoking! Haha!

Imorrn blir det en lugnare dag (tror jag) och på tisdag är det dags för filmtips i Go'kväll! Vi ses!
 
 
 

Designfrossa!

Söndag i Köpenhamn! Ludde åkte för att spela bortamatch i innebandy och Emilia hängde med oss till Designmuseet som är ett väldigt roligt utflyktsmål. Kolla in här om ni vill veta mer: https://designmuseum.dk/
 
Det finaste tog vi med oss! <3
 
Vi promenerade dit och fick gott om sällskap på vägen:
 

Löpstarka herrar som alla hette "Pace"... haha! Nej, det var starten på halvmaran som just gått och man kan inte fatta att de håller så här hög fart i mer än två mil!


En aldrig sinande ström av löpare eskorterades av motorcykelfunktionärer...


...och en och annan glad cyklist! Vi hakade inte på racet utan traskade vidare. Kryckorna gör sig heller inte på tävling... 

Älskar alla färgglada hus. Det blir liksom en munter gatubild.

Men åter till museet. Design är otroligt spännande och det roligaste är kanske att vissa klassiker som ritats i början på 1900-talet fortfarande är coola idag. Det är GOD design om något!
 

Vi matades med massor av möbler och roliga detaljer. Bara att frossa!


Kul att se "Turning boxes" som jag såg på bild och var så sugen att ha med på scenen. Jag förstår nu att vi aldrig hade rymt det här inköpet i vår budget... Haha! Design: Hans Sandgren Jakobsen


Typsnitt är också design och det här tror jag heter "Danske bank".


Kläder, lattjo fåtöljer...


...och exempel på lysande design från all over the world!


Allt kanske inte faller en på läppen men det ser i alla fall kul ut.


Vi som älskar glas hade gärna tagit med dessa hem...


Arne Jacobsens sista stol från 70-talet i gott sällskap av matchande tyg.


Verner Pantons VP Globe ritades 1969 och finns att köpa även idag för en sisådär 13 000:-. Hur snygg!


Och Arne Jacobsen hade en hel avdelning. Hans klassiska stolar "Ägget", "Svanen" och "Droppen" står sig lätt i konkurrensen idag och hade varit underbara att äga...


"Myran"-stolen fick hård konkurrens av finaste flickan... Hon vinner alltid!


Danska stolar är fantastiska och hade ett helt eget rum.


En space-lik korridor med perfekt upplysta rutor.


Här fanns allt!


Den blå stolen i mitten kallar jag numer för "Ludde"! Ja, den heter egentligen "Mågen"... 


Vaser från Salto och Aalto! 


Och den här coola flygeln liknar ingen annan... "PH Grand Piano" ritades 1931 av Poul Henningsen och står än idag för "future"!


Alvar Aalto gjorde också stolar!


Och väggarna var fyllda av affischer med rolig design.

Vi avslutade med Bauhaus 100 år och gladde oss åt att vi åtminstone har en av böckerna här hemma... haha! Alltid något!
 
Fantastiska dagar i en helt fantastisk stad avslutades i måndags med en tur på stan och sedan hemresa efter massor med kramar. Tack Emilia och Ludde för att vi fick komma och våldgästa er! Nu dröjer det någon vecka innan nästa gäng kommer på besök och då blir det Oskar och hans kompisar som drar till Köpenhamn. Önskar er fina dagar tillsammans!

 
 
 
 

Copenhagen part two!

Efter fredagens besök på Louisiana åkte vi hem för att möta upp kärlekarna och svida om inför kvällen då de bokat bord på italienska antipasti-restaurangen "Spaghetteria"! Ett supertrevligt ställe och bästa sällskapet:


Ludde och Emilia! Så glada över att vi fick hälsa på er några dagar.


Så fina, så söta - och så kära! Vi älskar er! 

De hade en supersmart meny med sex olika antipastirätter att dela på och sedan en gudomlig pasta på slutet. Mätta och belåtna gick vi sedan vidare ut på stan. Det finns en hel del ställen att välja på i Köpenhamn och något som verkligen är i ropet är klassiska brädspel!


Vi hamnade på ett skönt café/pub-ställe där man kunde låna spel och köpa kaffe/öl eller vad man nu ville ha. Det blev scrabble - på engelska... Ja, vi var nog ganska generösa med vilka ord som godkändes. 


Här ser ni kvällens vinnare! <3 En riktigt mysig dag och kväll! 

Lördag morgon tog jag och Emilia en tur på stan! Mycket att se men inte så mycket påsar med oss hem. Kryckorna stööööör mitt shoppande och det var nog bra då det är rätt dyrt i Danmark. Sedan var det ju viktigast att få hinna vara tillsammans.

Och lördag 14 september var det ju SHL-premiär så det blev sporteftermiddag och kväll för hela slanten! Ludde hade förberett lite försnack och jag och Emilia fixade tilltugg. 

Jodå, det var seriöst - men powerpoint och allt! 


Vi hade turen att få se båda våra lag. Vissa hejar på Djurgården och vi supportade givetvis Skellefteå. Som tur var kunde vi se båda matcherna och tippade också resultaten och målen.


Under första matchen serverade Emilia smarriga toast och kalla öl!


Till andra matchen gjorde jag minihamburgare med Svedjan löpeld! 

Spänningen var olidlig och det in i det sista stod slutresultatet mellan mig och Ludde. Tyvärr missade DIF ett öppet mål så jag tog hem slutsegern!
 
Medalj och godis i pris! En kanonlördag på många sätt!

Söndag gick vi på Designmuseum men det får jag blogga om imorrn. Ligger en vecka efter i mitt rapporterande men vi har fullt upp och det händer så mycket roligt. Idag har jag röjt i trädgården, städat undan lite halvdöda planteringar och köpt lite nytt för hösten. 

Nya tujor och lite rolig ljung. Sommaren är ju härlig men det är något friskt och skönt över hösten också! 

Ha en fin fortsättning på helgen alla! 
 
 
 

When in Copenhagen...

...don't miss Louisina! Det är ett helt fantastiskt konstmuseum som ligger i Humlebaeck, mitt emellan Helsingör och Köpenhamn. Vi åkte ju till Emilia och Ludde för en vecka sedan och när de jobbade under fredagen passade vi på att åka ut och bara njuta av all fantastisk konst!
 

Tillbaka igen - 30 år sedan sist! Och den gången åkte jag till Louisiana två dagar på raken för att hinna se allt. Det skulle vi ha behövt den här gången också men vi kommer tillbaka.


Vi började med en runda utomhus. Superfin skulpturpark!


Utsikten är också slående!


Otroligt mycket att se.


En del konstverk är också klart annorlunda. Eller vad sägs om underkläder med belysning? 


Skulle gärna sett det här på kvällen.


Perfekta marmorbollar!


Och spännade former!


Här skulle man kunna gå länge. Naturen blir som en del av konsten.


Joan Miro's skulptur är skönt crazy!

Efter ett smarrigt fika i solen gick vi in för att se utställningarna.


"Homeless souls"... Starkt!


Och fantastiska konstverk i deras basutställning. Bengt Lindström.


Och den här som jag kallar för "Döden" men glömde kolla vem som gjort. Cool var den i alla fall!


Alberto Giacomettis fem kvinnor - och en man... haha!


Han jobbar på höjden - och jag räckte inte till... Älskar Giacometti!


He is watching her...


Mera konst! Den här tavlan var man tvungen att gå en bit ifrån för att se att den föreställde en vit kvinna. Så läcker. 


Och vilka lager med färg!


Pipilotti Rist's utställning var snarast en explosion av färger.


Cool installation.


"Generation Wealth" var en fotoutställning av Lauren Greenfield. Omfattande och omskakande!


Eden Wood 6 år... skönhetsdrottning som nu lagt av och satsar allt på sitt eget varumärke med dockor och TV-shower... Inte bara jag som blev förskräckt.

Och naturligtvis fanns det ganska närgångna bilder på skönhetsoperationer. När människor har för gott om pengar verkar de inte längre acceptera sig själva. Men alla gör ju som de vill.
 
En helt fantastisk dag med mycket intryck följdes av en härlig kväll med kärlekarna - men nu måste jag pausa för lite träning innan jag fortsätter. Tjolahopp!
 
 
 

Go'kväll, paltfest och magisk Föreläs/ställning!

"Doesn't time fly when you're enjoying yourself?" Ja, det är inte bara Mr Bean som säger så... Jobb, nöjen och förrådsröjning har fyllt mina dagar och jag inser att bloggen får finna sig i veckouppdateringar. Nu använder jag den mest som dagboksanteckning och fotoalbum och då gör det heller ingenting. Glad att ni fortfarande hittar hit!


I tisdags var det dags för min första sändning i Go'kväll för hösten och när man blivit tillfixad i sminket måste man ju ta en selfie... De har för övrigt fräschat upp lokalerna och logerna är numera ljusa och fina!
 

Tillsammans med det här gänget kan inget gå fel!

Under hösten ska jag ju tipsa om film och streamat och det är en ny utmaning - men med rutinerade C-G vid min sida och Pia, Johan och Martina i studion gick det som en dans. Ja, det finns saker som jag måste förbättra men livet är ju ett enda stort lärande. Tacksam för alla roliga uppdrag som hela tiden kommer i min väg!

Här kan ni se tisdagens program: Go'kväll 3 september

Och när hösten är här får jag alltid en massa energi att rensa förråd och garderober. Jag har blivit med ett så utmärkt förråd att jag nu fått flytta saker som fyllt kontor och utrymmen här hemma och det är såååå skönt att både få rensa och ställa i ordning. Jag har också skrivit om lite manus till "Hasse & Tage", kikat på film och ätit alldeles för mycket... haha!

I lördags var det dags för den årliga "paltfesten" i Önnesmark där byns kvinnor fixar lunch till både älgjägare och alla med anknytning till byn. Det är otroligt trevligt att träffa alla och en utmärkt paus för jägarna som slaktar och styckar hela dagen.
 

Jag tog med mig lilla mamma som hade turen att få träffa alla fyra barnen samtidigt! Här har lillebror lånat min kamera och tog en bild där mamma mest såg förskräckt ut...


Men hon tog sig och det blir som vanligt mycket skratt i det här sällskapet. Storebror Lars och hans Bettan är ju de enda som bor i byn och det är kul att få ses allihopa!


Max kom direkt från stugan och hade massor med goa' kramar att dela ut! Nästa vecka blir han sex år och tiden bara rusar iväg.


Särskilt roligt var det att träffa min barndomskompis Yvonne som nu också blivit farmor! Hon ser fortfarande så ung ut att man nästan inte kan tro det men här sitter hon med sonen André och barnbarnet Nora. Så fina!


En glad liten skit! :)


Och Yvonnes pappa Rune var också med på lunchen, liksom massor med andra bybor och jägare.


Anders, Yvonne och Bosse bor också i byn.


Liksom Greger och Erland. Anders är gift med min barndomskompis Kerstin.


Erland är byns verkliga ordningsman och var min närmaste granne när jag växte upp. Hans storebror...


...Östen bor också i byn och här sitter han med barnbarnen Ella och Saga. Jodå, de är tvillingar och självklart inte beredda att vara med på bild samtidigt... haha!


När Ella tittade ned så dök Saga upp! Så söta!


Lunchen finansieras av lotteri och alla köper många lotter. Spännade dragning där jag fick hjälpa till som högtalare... haha!


Max drog hem en vinst direkt!


Och alla är på hugget!


Lillebror Roland!


Bosse kammade hem en vinst!


Och det gjorde jag också! Flera stycken faktiskt... 


Maria tillsammans med döttrar och barnbarn. Ett till på gång snart...


Även Roland blev en vinnare!


God och härlig stämning!


Vi hann också sjunga för Majvor som fyllde år i lördags!

Stort Tack för en god och trevlig lunch! Så glad att ni arrangerar detta och att vi som inte längre bor i byn får komma!

Jag och Malin är så glada att ses att vi behöver göra det ofta och hann även med en gemensam lunch förra veckan! 
 

Finaste syster yster på Rustik i torsdags! 

Idag är vädret surt men jag desto gladare. Jag fick en inbjudan till provföreställning av en alldeles ny "föreläs/ställning" av Matilda Kjellmor och Lena Stenvall som verkligen kompletterade varandra! Matilda är skådis och Lena jobbar inom psykiatrin. Nu hade de skrivit en föreställning som både är informativ och sitter som en smäck. Den handlar om mäns våld mot kvinnor och heter "Jag skulle då gå vid första slaget". 
 

Tack vare "European Minds" fick vi komma till Pansalen och alla blev lika tagna som jag av en så stark upplevelse!

Lena kan teorin och har alla exempel och Matilda fick agera. På ett smart sätt visade de vad det är som händer i ett förhållande där mannen är våldsam och det känns i magen... Det här är ingenting som sker på ett ögonblick och nu förstod vi bättre vad som föregår slaget och den psykiska terror som många kvinnor tvingas leva under.

Det viktigaste vi kan göra är alltid att PRATA med varandra. Fråga hur någon har det och lägga skammen och skulden på förövaren. Idag släpps biljetterna till den enda offentliga föreställningen i Skellefteå 3 november och jag säger bara: GÅ! Otroligt bra! Biljetter här!
 
Men steget mellan humor och allvar är aldrig långt hos mig och jag måste bara publicera en bild som sonen skickade. Den illustrerar förmodligt mitt eget curlande särskilt bra...
 
Om barnen ber om hjälp är jag snabbt på g... Haha!

I övrigt så jobbar jag med planering och annat den här veckan innan det är dags för oss att åka till Köpenhamn och hälsa på Emilia och Ludde. Som jag längtar!! 



 

Ute på nätet...

Det blev en fullsmäckad vecka med vackert väder och mycket jobb! Mellan uppdragen har jag också hunnit surfa lite. Ja, vara ute på nätet alltså...


Ett rejält sådant... Här börjar man ju undra hur skaparen ser ut?


Huga! En riktig bjässe... Fick lite rysningar när jag kollade bilderna. Sådana här gånger vill man inte vara en fluga på väggen...

Det var i alla fall en djuriskt fin dag och vi hade gott om besökare på tomten:


Husekorren skuttade också förbi!
 
Men jag jobbade som sagt var en hel del och har bl a förberett mina filmtips inför tisdagens "Go'kväll". Den här hösten ska jag tipsa om kommande biofilmer och ge tips på streamat. En utmaning som jag inte kunde tacka nej till. 

Jag gillar ju utmaningar så den här helgen anmälde jag också mig frivilligt till frukostfix på ett konvent lördag och söndag morgon. När klockan ringde 06.30 ångrade jag mig en aning - men kom mig upp och iväg. Har man lovat vänner att ställa upp med lite service får man inte svika. Och det blev fina och givande dagar!
 
I fredags berättade jag om Edinburgh på vårt Rotarymöte och hann även med möte om en kommande konsert som jag ska producera i januari. Mycket roligt på gång!
 
Laddade batterierna gjorde jag i onsdags när jag åkte till Önnesmark med maken och lillebror Roland. Ulf skulle plantera skog och jag och Roland gå ut i svampskogen. Nu undrar ni kanske hur det gick med kryckor och plaststövel? Jaa, kanske inte min smidigaste runda men det blev några kilometer och lite gula kantareller!


Kaffe och mackor i "Vikaänget"! Aldrig smakar fika så bra som ute i naturen.


Bästa Roland hittar i svampskogen och jag fixar mackor. Ett bra byte!


Det är fint att återse sina barndoms marker och imorgon ska någon av jägarna sitta i tornet här ute!


Vi lämnade maken med granplantorna... Det här är ingen drömsysselsättning för någon av oss - men har man avverkat skog är det bara att hugga i.
 
Och vi hade turen att hitta några guldklimpar i skogarna... Jag ääääälskar kantareller och är så nöjd! Det blir garanterat fler svängar men nu får älgjakten ta över skogarna ett tag.


I torsdags var det dags för Rekoring igen och jag kom hem med massor av grönsaker och ost från Svedjan. Deras Löpeld är helt fantastisk! Att få laga middag direkt med fantastiska råvaror är en höjdare.

Fick även en bild av min reskompis Maria som har full koll på pocketnyheterna på Akademibokhandeln:
 

Nu finns jag på riktigt två gånger... haha! Frida Moistos deckare var riktigt bra!


Har också fått Susanne Boll's senaste deckare och där bifogas en förpackning näsdukar... Kan bli en sorglig thriller? Ska läsas! Vi träffades också på SVT och jag gillade hennes förra bok skarpt.

Nu har jag läst James Oswalds "Flickoffret" (finns på pocket) som utspelas i Edinburgh mitt under brinnade Fringefestival. Så roligt att nu känna till de olika platserna i boken. Sjukt spännande och väldigt välskriven!

Om jag har jagat runt den här veckan så är det andra som tagit det softare:
 
Snurre... relaxing! Har har fått en ny och lurvig kudde som gillas skarpt.
 
Tror att jag ska ta plats bredvid honom ett tag. Risken är att jag somnar men det är smällar man får ta... Tjolahopp!




Edinburgh måndag och hemresa!

Fem välfyllda dagar hade gärna fått vara tio... så mycket att se! Vi hade gärna stannat men med så mycket besökare i omlopp måste man vara ute i god tid på flyget då köerna ringlar långa. Vi hann i alla fall med en härlig morgonpromenad upp på Edinburghs Akropolis; "Calton Hill" som också finns på Unescos Världsarvslista.
 

Till topps - med kryckan i högsta hugg! Jodå, jag fixade både backe och trapporna upp.


Såååå glad! Haha!
 

Utsikten över stan är magnifik och här finns många monument av stupade soldater.


Rolig arkitektur!


Den här signerad James Craig.


Quo ipse...latin, latin... Joanni Playfair! Typ...


Och längst upp ett observatorium.


Dugald Stewart måste ha varit någonting alldeles extra!


Mera utsikter! Hur trötta blir ni på alla gamla byggnader? Haha!


Här lyckades jag i alla fall få med Maria på ett hörn!
 

Vackrast var det här krigsmonumentet (vad annars?). Som att komma till Grekland.


Roliga var de här japanska turisterna som hoppade. Den äldre av dem skulle lära den yngre...


...och det gick bara fint!


Vi gick runt en sväng...


...kikade på The National Monument...

...och blickade ned över Holyrood Palace!

The National Monument får bli en värdig avslutning på fantastiska dagar i en stad som inbjuder till fler besök! 
 
Tack för den här gången! I'll be back!




Edinburgh, dag fyra: Söndagsmys!

Jag skriver söndagsmys men det blev kanske inte helt lugnt... Det brukar inte bli det. Jag vill gärna få ut så mycket som möjligt av resorna och Maria var inne på samma linje så vi körde på med ännu en intensiv och rolig dag!


Utmärkt frukost och sedan ut på The Royal Mile! Som ni ser samsas alla gamla byggnader med affischer och artister som uppträder på gatorna för att locka publik till just deras föreställning. Vilket utbud!


Här ser ni kartan över festivalområdet för teaterfestivalen Fringe och vårt hotell låg vid den rosa pricken så vi bodde otroligt centralt.


I söndags var vi på väg ner till "Palace of Holyroodhouse", eller "Holyrood Palace"som är den skotska kungaborgen i Edinburgh. Det är drottning Elizabeth II av Storbritanniens officiella residens i Skottland.


Alla hus är minsann inte grå...


Och de gråbruna har också rolig arkitektur!


Den här kyrkan (tror jag) hade även ett renhorn på taket. Joo, det finns renar i Skottland!


Längst ned på The Royal Mile ligger Holyrood Palace, men också Scottish Parliament som är en väldigt modernt utformad byggnad.


Men vi stegade vidare in på slottsgården. Jodå, vi roade oss kungligt!


Slottet är maffigt!


Och har givetvis krona!


Innergården hade perfekt gräsmatta och här samlas kungafamiljen ibland för att ha mottagningar. Vi gick en rundtur (även spiraltrappor) och fick se alla rum och t o m prinsessan Megans brudklänning.

Slott i all ära men jag tyckte nog att det intilliggande klostret var häftigast även om det bara var en ruin.


Men vilket bygge!


Holyrood Abbey är en ruin av ett augustinskt kloster, byggt 1128 på order av Kung David I av Skottland.


Ett och annat valv. Imponerande!


Gaveln är maffig!
 

Och här fick jag också med Maria på ett hörn!


Holyrood Palace byggdes betydligt senare och dockades mot klostret. Ni ser de olika tidsepokerna? Palatset byggdes inte förrän i slutet av 1600-talet.


Vackert!


Vi skuttade också runt slottsträdgården.


Vissa brydde sig inte om skyltarna...


The Abbey från utsidan. Längre bort ser ni kullar man kunde vandra upp till.


En promenad upp på toppen tar ett par timmar och självklart hade jag tänkt hinna det - INNAN hälsenan ändrade mina planer. Men jag fick ju gå en del ändå!


Vackert! Men vi skulle också gå på teater så det var hög tid att gå tillbaka för lite lunch.


Längst efter parlamentsbyggnaden finns detta konstverk - givetvis i sten det också. Vi såg inte ett enda trähus...


Fräckt dock att bryta av med en röd dörr. 

Efter en god lunch, och lite regn, tog vi oss upp till Universitetsområdet där festivalen huserade.


Alla lokaler var fyllda av människor, föreställningar och event. ljuvligt!


Och i mitten fanns en tillfällig festivalpub och servering. Där satt redan Sophie och väntade på oss.


Äntligen en bild på oss båda. Så tacksam över sällskapet!

Vi hade biljetter till Manual Cinema - ett produktionsbolag från Chicago som spelade en form av tonsatt stumfilm som producerades i stunden - med siluetter och skådespelare. Jag har aldrig sett något liknande och var helt uppslukad!
 

De spelade Mary Shelleys Frankenstein och här ser ni hela maskineriet. Musiker, dockspelare, ljus, ljud och projiceringar varvades med absolut strålande skådespeleri!


En del av siluetterna var liveskådisar och en del var klippta eller tryckta bilder som projicerades - och det gick i en rasande fart helt utan missar. 


Mary Shelley.


Här ser ni henne längst bak där hon hoppar in som tekniker. Det var ett lysande samspel och trots att vi såg alla byten och projiceringar var man som förtrollad.


Livesång.


Och plötsligt flyttades scenen till höger där det plötsligt blev liveinspelad stumfilm.


Ja, ni ser ju. Otroligt bra! Dessutom fick vi träffa en av dem och själva monstret efteråt:


Frankenstein - som skådespelare respektive docka. Imponerande!

Sedan gick vi upp till Bokfestivalområdet (det var ett par kilometer mellan så vi strök ett par arrangemang då det blev för långt att hinna gå).


Edinburgh International Book Festival var också ett så strålande arrangemang fyllt av namnkunniga författare och andra storheter. Men inramningen var avslappnad och familjär. Här fanns något för alla!


Roligt var också alla de stora och personliga porträtt som tagits av alla författarna. Här kan man ju tro att en av dem håller för öronen när en besökare pratar i telefon... haha!


Coolt!


Utställningen heter "Between the Lines" och på bilden till vänster ser ni Calson Whitehead som skrivit succén "Den underjordiska järnvägen".


Vi avrundade med den isländske favoriten Ragnar Jónasson som delade scen med skotten Denzil Meyrick som nog inte översatts till svenska ännu. 


Denzil (till vänster) var en skotsk variant av Leif GW Persson - fast väldigt mycket roligare. 


Ja, ni ser ju vilken spjuver! Han kom in på kryckor och påstod sig ha ramlat av en träningscykel, vilket naturligtvis inte var sant, men det blev en hejdlöst rolig timme!


Stora applåder till både författarna och Russel D McLean som var moderator och satte stämningen. Ragnar visade sig vara en ödmjuk och otroligt sympatisk människa. Bara att fortsätta läsa: "Mörkret" och "Ön" bör ni inte missa!


Efteråt hade Sophie bokat bord på en restaurang, Cortini, som ägs av några av hennes vänner och maten och servicen var fantastisk. Här fick vi en liten apetizer som start.


Och är man i Skottland med 10 miljoner får vill man ju äta lamm. Det var ett utmärkt val!


Härlig miljö och vackert tak!

Tapeterna var också så utsökta att vi glatt kunde gå hem i den sena kvällen för en god natts sömn. Vi tog adjö av Sophie och jag hoppas verkligen att vi får ses igen nästa år! Stort tack och varma kramar!





Edinburgh, dag tre - part four!

Lördag morgon och vädret var alldeles utomordentligt bra! Lite moln men mest sol. Började dagen med en effektiv shoppingrunda - den blev så lyckad att vi tyvärr var tvungna att promenera tillbaka på hotellet med påsarna innan vi kom oss iväg till Bokfestivalen... haha!


Gamla stan i bakgrunden när vi gick ner för att ta oss till Charlotte Square!
 

Även unga skottar spelade säckpipa!


Och öööööööverallt sitter affischer som tipsar om föreställningar som spelas under festivalen i augusti. Vilket otroligt utbud. Man skulle behöva vara här en månad... Kolla in "Hair of the dog" till vänster. Hur coolt?


Och det fanns gott om vattenhål på vägen - för alla...


Bokmalarna på plats!


Festivalen fortsatte ut på gågatan där det fanns både servering och beer factory!


Här kunde man köpa lättare rätter. Och ett extra plus för alla toaletter!


Så fick vi äntligen träffa Sophie! Vi sågs ju på SVT:s Go'kväll och bestämde redan då att vi ville ses igen. Nu fick Maria också träffa min nya kompis och vi blev ett samspelt gäng på en gång. Gemensamma intressen gör allting så enkelt.


Mycket surrande och mycket skratt!
 

Lite uppvisning av foten... haha!


Och lite gött fika medan vi väntade på första programpunkten. Jag trodde nästan att Skellefteå Kraft hade sponsrat men de lila parasollen kom från Edinburgh Gin... haha!


Vilket gäng! Tack ni båda - jag har haft sååååå roligt!


Vår första föreläsning var den med danska Sofie Hagen som skrivit boken "Happy Fat" där hon skriver och också pratade om allas rätt att ta plats i vårt samhälle! 


En rolig och uppfriskande timme "stå upp" där vi fick veta allt om hennes liv som tjock.

Hon berättade om flygstolar vars minimala storlek gjorde att hon fick bo en tid i Australien då hon inte kunde ta sig hem och om lyckade dater med komiker som sedan använt referenserna till en showakt... Fy f-n så lågt. Hon rapporterade att något sådant skulle hon aldrig göra - och namngav sedan skitstöveln flera gånger... haha! Ja, den som bråkar med Sofie får svar på tal!

Vi fick många nya insikter och slutet var också obetalbart. Hon ville gärna avsluta boken med uppmaningen "punch nazis!" men hennes förläggare tyckte att det var lite opassande. Därför avslutade hon med en dikt som godkändes. Men om ni läser boken ska ni se att begynnelsebokstaven i varje mening bildar just de orden... Klockrent! 


En liten paus innan nästa event och jag tror att mannen i bakgrunden blev nyfiken på coola Sophie när jag tog bilder? Eller så tyckte han att jag var opassande högljudd? Haha!
 

Därefter var det dags för stor prisutdelning till årets Fiction och årets Biography i Spiegeltent - en lokal som liksom alla andra byggs upp bara för festivalen.


Taket var ju bara för läckert!


The James Tait Black Prizes delades ut för 100:e året i rad! 


Och en av Skottlands mest kända nyhetsankare på TV var utmärkt moderator!


Vi fick höra intervjuer med alla författare, läsningar, analyser av strålande litteraturkritiker och slutligen också hylla vinnarna:


Årets biografi blev Lindsey Hilsum's "In extremis" om krigskorrespondenten och före detta kollegan Marie Colvin. Superfint tal om sin bortgånga vän och en bok som jag gärna vill läsa!


Vi avslutade kvällen med Arne Dahl som delade scen med den skotska deckarförfattarinnan Alex Gray. Det blev mycket prat om spänningsromanerna som viktig litteratur då de också speglar samtiden på ett speciellt sätt.

Att gilla deckare innebär inte bara att man läser skräplitteratur. Inom alla genres finns oerhört hög kvalitet och de här både står för en del av den. Sedan är ju smaken som baken när det gäller böcker och det är heeeeelt ok att gilla olika!

Ännu en fantastisk dag led mot sitt slut och vi gick hem mot ett upplyst slott!
 
Här skulle vi också ha gått på stand upp vid midnatt men man orkar inte hur mycket som helst. Vi njöt istället av att krypa i säng med var sin bok och det kändes klockrent! Jag älskar att ligga i sängen och läsa. Det är en perfekt avrundning på dagen - och Maria satte ord på mina tankar med den här bilden:

Så är det!
 
 
 

Edinburgh - part three: The Highlands!

Förra fredagen blev det tidig revelj och avfärd 08.00 för en dagstur till de skotska högländerna och Loch Ness. Jodå, jag hann både duscha och äta frukost innan... haha! Tråkigt nog regnade det mest hela dagen men vi var rustade.

Så här i efterhand kan man konstatera att allt inte blir som man tänkt sig och även att vi alla gillar olika. Vi åkte med en utmärkt chaufför som guidade oss längst vägen - men som nog var mer intresserad av kaffepauserna och gamla krig än det som är lite mer spektakulärt - åtminstone ur kulturell synvinkel.

Han pratade oavbrutet hela tiden och nämnde "by the way" ett par häststatyer som han personligen kallade för "a waste of money". Jag hann bara rycka upp telefonen när vi passerade och önskade att vi fått göra ett regelrätt stopp...


Wow! Två 30 meter höga hästhuvuden av stål mitt ute i ingenstans. Så coolt! Men regn och fart gjorde inte statyerna rättvisa...

Jag var tvungen att låna den här bilden från Lantbrukets Affärstidning så att ni får se "The Kelpies". I förgrunden poserar konstnären Andy Scott med de två hästar som stått modell för skultpturerna.

En kelpie är enligt skotsk mytologi en övernaturlig vattenhäst och de två gigantiska hästhuvudena är gjorda av hundratals stålbitar som vardera väger drygt 300 ton. Nästa gång jag åker dit ska jag se till att få göra ett stopp. Bussturer är bra (iaf p g a vänstertrafiken!) men med hyrbil kan man ju å andra sidan stanna var man vill.


Passerade höjderna "Tre systrar", nära Glen Coe, som är en populär plats för vandrare - och jag kände hur det ryckte i foten... men kanske en annan gång!


Synd på dimman men det är ändå storslagen natur. 

Nåja, vi åkte vidare och stannade till för lunch i Spean Bridge där det fanns en enklare servering och naturligtvis möjlighet att se skottarnas långhåriga höglandsboskap:
 

The Coo! Regnet öste ned och enda orsaken till att de gick utanför taket var väl att de ville ha mat (som man naturligtvis kunde köpa i shoppen...).

Vi köpte inga matpåsar men väl chips med haggis-smak! Det låter kanske inte så gott men tänk er chips med smak av pölsa och svartpeppar. Inte helt oävet! 


Busschaufförerna körde givetvis i kilt!


Vi fortsatte norrut i regnet!
 

Så här såg rutten ut och efter Glencoe skulle vi upp till Loch Ness och Inverness.
 

Men allt går inte som man tänkt sig. Det finns två stora vägar upp till Inverness (på var sin sida av Skottland) och den västra blev här blockerad av ett träd så vi var tvungna att vända... Inget Loch Ness och inget Urquart Castle! Så trist.

Men jag tror att skottarna har förlikat sig med den här typen av trafikstörningar. Själv hade jag ju befallt ut hela busslasten för att flytta trädet... haha!


Men vi fick ju se avverkningar istället (hurra!) - och nyplanteringar. Varje planta omges med ett plaströr för att öka chanserna till överlevnad.


Vi passerade också Skottlands äldsta Whiskydestilleri: Dalwhinnie! Idag krossar jag dock inga bussrutor för att komma åt alkohol... haha!


En damm. Jo, här stannade vi tydligen! Alla stora broar var för övrigt konstruerade av Thomas Telford som levde i slutet av 1700-talet. Så nu vet ni!


Ny rutt visade sig vara Skottlands mest olycksdrabbade väg. Vi fick nya rapporter om att en lasbil tappat en kran på vägen och fick därför, ännu en gång, ta ut en ny kurs.


Bördigt och fint!


Men stopp för en olycka där en bil stod på taket vid en bro längre fram... Det blev lite väntan.


Även för de rutiga arrangörerna!


En del turister tog chansen till fotosession...


Själva fotograferade vi ljungen och höll tummarna för snar vidarefärd. Det funkade!
 

Här gick cykelvägen ned till Pitlochry!


Men vi åkte ju buss och kom fram till ett pittoreskt samhälle - och uppehållsväder!


Fina hus...


...och en del med egen rabatt!

Skyltar ska man ju läsa med viss noggrannhet och jag var nog lite trött då jag noterade att de snåla (ja, de sa själva att de betecknas som snåla) skottarna skyltade med "Give Away" vid stora korsningar...


Haha! Det stod självklart Give Way...


Vi styrde kosan ned mot Perth!


Och det här kunde väl ha varit Västerbotten?


Vackert - och bättre väder!


Tröttheten efter en dag i buss fortsatte och här undrade jag varför det stod MOLS på vägen? Trots att det kommer bilar på vänster sida tänker man att det är högertrafik och att texten är upp och ned...


I Skottland bor det ca 5 miljoner människor!


Och ca 10 miljoner får! De hade gott om fina betesmarker.


Inga träd avverkas i onödan utan de putsas så att det blir liksom en tunnel där bussarna går fria...

Nu var vi snart tillbaka i Edinburgh och såg fram emot att få åka över den berömda bron "Forth Bridge"!


1890 var den världens längsta konsolbalksbro! Men tror ni att det gick vägen? Nejdå, det var givetvis trafikstockningar så vi tvingades åka en omväg via Sterling tillbaka... Och jag höll på att missa dem nu också:


Hästarna! 

Trots förkortad tur var vi borta i mer än 11 timmar och kände oss lagom mosiga när vi steg in på hotellet. Hur skönt är det inte då att se att det finns en utmärkt restaurang med fin service i bottenvåningen? Yez! Vi gick upp på rummet för att fräscha upp oss och hovmästaren ringde när bordet var klart. Service!
 

Glada och varma intog vi en god rätt med hjort och pasta! Tack för ännu en rolig dag Maria! Vi tyckte dock lite synd om oss själva och tog igen alla förändringar av bussturen med en...

...supergod och kladdig chokladfondant! 

En lång och händelserik dag men nu väntade sovmorgon och Bookfestival!





Edinburgh - part two: Book festival!

Förra torsdagen avslutades på bokfestivalen och jag ber om ursäkt för att jag inledde bloggandet utan att riktigt introducera mitt utmärkta ressällskap:


Maria Saadio - till vardags är Akademibokhandelns bästa tipsare! Ja, ni fattar ju varför jag är så glad? Nu är hon inte lika förtjust i selfies som jag och slipper därför vara med på alla bilder - men jag skickar ett stort tack för en fantastisk resa, innehållsrika dagar och glada skratt! Det hade inte kunnat bli bättre.


Torsdag afton fortsatte vi vår promenad genom den fina stan.


Vi besökte givetvis en av de två(!) julaffärerna där man välkomnas in med ett "Merry Christmas!".


Och på den här puben trängdes the scotsmen. Glada prickar allihopa men vi skulle ju vidare till festivalen.


På Charlotte Square fanns bokfestivalområdet och här har vi kommit in i bok-shoppen där författarna också satt och signerade böcker. Vi hakade inte på signeringarna då köerna är långa och vi ändå helst vill läsa deras böcker på svenska. Men jag köpte några engelska titlar som ännu inte är översatta. De blir kul att ta fram i höst.


Spänningshyllan! Här fanns det mycket intressant:


Alexander McCall Smiths senaste utspelas tydligen i Sverige (bästa Maria har koll på allt!). Någon hade varit lite rolig och stavat hans förnamn med ett svenskt "Ä"... Haha! Ni har säkert läst hans utmärkta böcker om Damernas Detektivbyrå och nu kommer tydligen en ny serie.


Isländske författaren Ragnar Jónassons "Ön".


Ann Cleeves' Shetlandsmysterium "Svart som natten"... Ja, de två senaste hade vi naturligtvis redan läst.
 

Lite ödsligt sent på kvällen men författarsamtalen var igång och alla hade hunnit lämna sina platser. Hela området är en väldigt mysig trädgård att hänga i och på dagarna var det fullt av glada och bokintresserade människor. 
 
Men tidig uppstigning gjorde att vi också valde att traska tillbaka och få några timmars sömn. Fredagen skulle nämligen ägnas åt busstur till de skotska högländerna. Samling i ottan! Man undrar ju vem som bokat... haha!


 

Edinburgh - part one!

Vilken fantastiskt fin stad! Fem dagar gick väldigt fort och jag åker gärna tillbaka till Edinburgh igen. Nu har jag varit hemma snart en vecka, men haft fullt upp med att ta igen allt jobb efter semestern, så bloggen har fått vila. Men idag är det söndag och jag kan koppla av med att titta tillbaka på riktigt fina dagar!
 
Vi hade tur med vädret - bara lite regn och mest sol. Blåsten i håret får man liksom på köpet... haha!
 

När man bokar hotell kan det ju gå lite hur som helst men vi hade tur även där och prickade av en väldigt central gata och bra rum.

Första dagen kastade vi oss ut på en gång och traskade (hoppade) längst "The Royal mile" som är huvudgatan mellan slottet och Hollyrood house.


Under augusti månad pågår både teaterfestivalen "Fringe" och "Edinburgh International Book Festival" så befolkningen ökar från en halv miljon till minst två miljoner människor... Men vi var förberedda på folkmassorna och det gick väldigt bra att ta sig fram ändå.


St Giles Cathredral!
 

Och massor med affärer som sålde skotskrutigt! Och för oss som läst Peter Mays böcker var det kul att också få se Harris Tweeds tyger i verkligheten.


Ljudet från säckpipor undgår man heller inte och här poserade några turister med en spelglad skotte.


Eftersom jag och Maria båda gillar gamla hus så inledde vi med en tur upp till slottet!


Inte helt ensamma där heller. Som ni ser är det gott om gamla stenhus och stan är både mysig och välskött. 


Slottet pampigt och synligt från nästan alla platser i stan då det ligger på en kulle.


Skottarna har krigat en hel del och det fanns gott om "War Memorials" tillägnade stupade soldater. På slottsområdet fanns ännu ett:


Scottish National Memorial!
 

Maria, som också är arkeolog i botten, frossade i sten! Här står hon framför en av Skottlands äldsta byggnader:
 

St Margaret's Chapel är byggt på 1130-talet och står fortfarande stadigt. Fönstren var fantastiska - särskilt från insidan:


Wow!
 
Ett väldigt vackert litet kapell!


On top of everything!


Här blommade Ölandstoken... Ja, vi såg Renfana och andra skandinaviska blommor också. 

Hur det gick för mig att traska runt? Jodå! När jag hade kameran i högsta hugg fick jag arrangera kryckorna i ryggsäcken...


Inte snyggt men funktionellt!


Och på slottet fanns också en hundkyrkogård för stupade regementshundar.


Inte stor, men välskött.

Från slottet är utsikten magisk...
 

...kanonerna stooooora...


...och lejonkungen väldigt stillsam.
 

Utsikt mot Calton Hill!


Och här i huvudbyggnaden fanns ännu en spiraltrappa där riksregalierna visades. Jag hoppade över den då det blir lite knöligt med kryckorna.
 

Där vajade för ovanlighetens skull engelska flaggan.


Ännu ett krigsmonument!


Till minne av soldater som stupat i första världskriget.


Vackra utsmyckningar.


Och kungliga stuprör värdiga ett palats!
 

Den skotska flaggan!


Och mera utsikter! Vi började tro att kranarna i bakgrunden var en installation då de mest stod stilla men enligt uppgift byggs det något nytt - men det är kanske ett långtidsprojekt?


Efter ett par timmar och lite skotska bakverk vandrade vi vidare.
 
Vi hade en väldigt välfylld agenda och skulle hinna otroligt mycket saker - men avstånden gör att man måste prioritera (hälvetet sinkade mig en aning) så det blev ett par föreställningar som fick stryka på foten. Nu gör det ingenting för vi fick uppleva mycket i alla fall!


Här hade vi vandrat ned till "The Scott Monument" som är tillägnat författaren Sir Walter Scott - han som bl a skrev den historiska romanen "Ivanhoe". 

Och slottet står som en vakande trygghet längre bort. 

Första dagen hann vi nog gå en dryg mil trots att vi ju bodde centralt men då man inte tar allt i ett svep gick det alldeles utmärkt även för mig. Torsdagen avslutade vi på bokfestivalen men dit får jag lov att återkomma. Nu måste jag fixa lite middag. Synes!
 
 
 
 

RSS 2.0