Höjdarkonsert och härlig Go'kväll!

Vilken vecka! Ja, jag använder ofta det uttrycket men den här veckan har gått till historien som välfylld, tuff, förkyld - men alldeles ovanligt lyckosam! Måste ju börja med att berätta om det bästa av allt: Två konserter "Stora C" för och med Peter Fjällström och vänner till förmån för Blodcancerföreningen. Så sensationellt bra musik!

Jag har haft förmånen att få vara producent och konferencier - och att få samarbeta med Peter och hela det proffsiga gänget på scenen har varit, och är, en ynnest!

Älskade Peter, så mycket kärlek du både fick och gav under gårdagen! Du har levererat sång och musik under så många år och två fullsatta salonger på Nordanåteatern kunde nästan inte sluta jubla... 
 

Lyckliga och rörda efter två väl genomförda konserter!
 
Kvällens publik avslutade med standing ovations och ett storslaget "Ja, må du leva..." för vår käre vän och fantastiska kollega! 
 

Och allt gick att genomföra tack vare finaste dottern Emelie Fjällström och hennes sambo Jocke Hemming. De samlade goda vänner, tillika lysande medmusikanter, som gjorde ett gästspel i Skellefteå vi sent ska glömma! 


Peters långa karriär bygger broar och när han kontaktade världsartisten Andreas Aleman om medverkan på konserten blev svaret omedelbart ja! 


Och om ni inte upptäckt Aleman och hans fantastiska röst - gå in på Spotify och njut! Han lovade att komma tillbaka... Kul!
 

Hela det strålande gänget: Greg Curtis (sång), Jocke Backman (gitarr), Peter Fjällström (sång), Emelie Fjällström (sång), Andreas Aleman (sång, keys), Janne Robertson (trummor), Petter Bergander (klaviatur) och kapellmästaren Jocke Hemming (bas).  
 

Själv höll jag låda hela kvällen och gjorde tillsammans med Peter en historisk resa och en hyllning till livet - det är ju alldeles fantastiskt härligt!

I övrigt så började veckan inte lika bra. Måndag skulle jag ha varit i Umeå för repetition på Profilteatern och tisdag på Nordiskt Berättarcentrum men förkylningen ställde till det och jag låg istället hemma i sjuksängen... Onsdag var det bara att trycka i sig medikamenter då det var dags för vårens första insats i "Go'kväll".


En superrrolig sändning med bästa Inger Ljung, Maud Onnemark och "Funkismorsorna" som presenterade sin podd om funktionsvariationer. 

Jag fick temat spänning i onsdags och hade med mig tre väldigt bra böcker som kom precis innan nyår: "Tiden dödar långsamt" av Michel Bussi, "Skuggjägaren" av Camilla Grebe och slutligen utmärkta debuten "Terapeuten" av Helene Flood. 


Förlaget var också nöjda, lade ut bild skickade tack: "Så himla engagerande och fint du pratade om våra böcker i går, hurra vad roligt!". Väldigt kul att vara tillbaka i boktipsandet igen - det är verkligen min nisch! Nästa sändning sker 12 februari - vi ses!

Riktigt tråkigt den gångna veckan var också att käraste svärfar avled på onsdagsnatten... Ulf och hans syster vakade hela natten och strax innan 04.30 gav han upp efter en tids sjukdom och en ganska svår demens. Vi har med andra ord förlorat vår gamla Sture för flera år sedan och det är just den starka, varma och roliga människan vi nu minns och saknar. 

Här firade vi Ulfs födelsedag för ett par år sedan och jag passade på att ta en bild av honom och fina föräldrarna Sture och Sonja. Det är givetvis särskilt ledsamt för Sonja men vi får hjälpas åt att stötta henne denna svåra tid. 

Tack alla för en kärleksfull och intensiv vecka! Idag har jag ledig söndag och har hälsat på lilla mamma, handlat, tvättat och ska nu förbereda mig inför morgondagen med att läsa manus till Profilteaterns nya mordgåta som jag ska medverka i. Rolig repstart blir det i Umeå imorrn! :)
 
 
 
 

Grancan 2020 - Sista kvällen!

Avslutar tillbakablicken på Kanarieöarna med att tacka bästa resesällskapet för fantastiska veckor! Många promenader, massor med skratt, god mat, yatzydueller och lata dagar i solen. 


Carina, Anders och Ulf! Ni är bäst!

Sista kvällen sammanstrålade vi också med Ulfs kusin Gun-Britt som var i Playa del Ingles tillsammans med maken Rolf. Tack vare en bild som jag lagt ut på instagram kunde deras son hemma i Stockholm konstatera att vi också befann oss på ön. De är suveräna på att hålla kontakt och ringde därför och bokade in en gemensam middag. Såååå roligt!
 

Här står vi med deras hotell i bakgrunden! Men varför så allvarliga?


Så där ja! Ren och skär glädje!
 

En härlig middag med många goda skratt blev den perfekta avslutningen på resan! Stort tack för att ni hörde av er och jag hoppas att vi ses snart igen!
 
Största tacket till maken som står ut med mig (och mina selfiesar...haha!) år efter år! Snart åker vi igen men först lite jobb!



 
 

Grancan 2020 - 5!

Sista dagarna! En av oändligt många promnader inleddes i den här backen från hotellet ner mot havet och strandpromenaden. Skönt att slippa mössa och broddar!


I form! Eller på nödvändig runda efter goda måltider... haha!


I slänten bodde också ett par Härfåglar som ju var för fina!


Vackra också när de burrade upp sig! De syns tydligen också i Sverige men uppe i norr har jag aldrig sett dem.


Utsikt mot Arguineguin.


Och mot Maspalomas.


Fiskare på piren.

Maspalomasöknens början.


Och bästa maken bland palmerna! Vi var lite nyfikna på om all belysning skulle försvinna 13 januari - men de släckte lamporna redan ett par dagar tidigare. Synd på bilderna som jag inte hann ta... 
 

Den antika fyren Faro är 55 m hög och står mitt på strandpromenaden! 

Den stod klar 1890 och bygget tog 28 år. På den tiden var platsen ett obebott ökenområde utan kommunikationer med resten av ön och fyren vägledde fartyg mellan Europa, Afrika och Amerika.

I sammanhanget måste jag nämna att jag på radion hörde att Öresundsbron nu ska målas om och att det med dagens moderna teknik ändå kommer att ta 13 år... Då är 28 år för att bygga en fyr ganska raskt marscherat?
 

Den tillhörande piren byggdes särskilt för att ta emot fartyg med material till bygget.


Numera ett tillhåll för fiskare och turister.


Jag gillar ju havet och måsarna instämmer!
 

Kraftfullt, mäktigt och fascinerande!


Jag skulle kunna sitta i timmar...


Blåsten från havet och öknen gjorde att det också bildades ett vackert dis av sand och vattendroppar.
 
Nej, nu är det dags att kurera mig en stund. I'll be back!
 
 



Grancan 2020 - Las Palmas!

Inga stora avstånd på Gran Canaria så det blev även en busstur till Las Palmas på norra sidan av ön. Vi har aldrig besökt staden tidigare och valde att köpa biljetter till en hop-on-hop-off-buss. Det var kanske liiite onödigt.

Om man, som vi, åkt turer i städer som Barcelona, Paris och London var kanske förväntningarna också väl höga. Det fanns inte så mycket att se och stan' är ganska vidsträckt. Det betydde mycket musik i lurarna och få stopp. Men nu är det gjort och det var kul med gemensam aktivitet en mulen dag. Och man påverkas säkert också mentalt av vädret. Hade vi haft sol hade garanterat allting känts mer positivt!


Staty i Doramasparken till minne av Canariernas sista kung. När de förlorat sin kung i krig mot spanjorerna var det enligt sägnen många infödda som kastade sig ut från en klippa mot en säker död... 

 

Vackert och med lite udda palmer.
 

Den här färgglada stadsdelen på höjden påminde lite om de italienska byarna Cinque Terre.


Och på bussarna kunde man tydligen både "pissa och bajsa kontinuerligt"... haha!

Nej, jag kan som ni förstår inte spanska... Var därför tvungen att fråga google som säger att det istället betyder "kontinuerligt lågt golv". Då vet man!


En del av hamnen!


Och AC:s hotell!


Playa de las Canteras - sandstrand i stan! 


Det lite svindlande att tänka att makens föräldrar befann sig på samma strand när de åkte utomlands för första gången i slutet av 70-talet!


Blåsigt läge och mulet väder lockade inga soldyrkare - men det här är ett känt tillhåll för surfare.
 

Drakflygning hade kanske passat oss bättre?


Den här familjen befann sig i riskzonen... Pappan fotograferade och mamman sprang för att rädda sina pojkar när de försvann i vågorna! Huga! 


Fortsatt busstur efter en stadig pizza!


Särskilt nöjd blev jag med den här bilden... hahahaha!

Vi passerade även teatern och mina tankar gick direkt till det kommande Kulturhuset här hemma. Blir spännande att se! Jag tror i alla fall att Skellefteå skulle kunna erbjuda liknande bussturer - vi har minst lika många sevärdheter som Las Palmas.
 
Har mycket skrivande att ta igen och idag passade det bra att också lägga upp lite bilder. Ligger hemma i sjuksoffan och försöker kurera min förkylning. Det var meningen att jag skulle repetera på Profilteatern idag men man åker inte gärna till en teater med smitta... Det blir alldeles för mycket negativa konsekvenser för alla man träffar. Får hålla mig i skinnet tills det är dags för TV på onsdag! Vi snyts i rutan! 
 
 

Grancan 2020 - 3!

Jag ska inte sticka under stol med att jag gillar shopping... Men att det byggts ett shoppingcenter i Puerto Rico i mitt namn känns ju väldigt stort! Haha!


M... Hur ska man annars tolka det? 

Ett par påsar och en båt i solnedgången made my day!

Vi upptäckte också, tack vare tips från Madeleine och Leif!, att det även finns ett shoppingcenter i närheten av Meloneras. Därför tog vi en fyra kilometers promenad till El Tablero som även inhyste Zara. Nice! 
 

Här fanns allt men vi tog ingen tur till underklädesaffären...


Tyckte att de hade tillräckligt med färgstarka kunder. Lila och blått... det ni!


Intressanta är också dessa automater på toaletterna där kvinnor kan köpa hygieniska kisshjälpmedel... Detta måste väl vara "Easy Peasy"? 
 

Kväll igen och vi är redo för ännu en middag ute!


En drink på vägen satt inte fel!


Alla gillar Mojito!
 

Och jag fick en alkoholfri som var supergod!


Vi hade bokat bord på en restaurang/nattklubb med show och beställde in vad vi trodde var en liten förrätt med getost - men blir serverade två hockeypuckar/person! Vulgärt stora portioner...


Tur att den här asiatiska tonfisken smakade bättre. Den var för övrigt perfekt stekt i motsats till makens lax som gått alldeles för länge. Svårt att vara lagom.

Tog inte så mycket bilder av showen men den här saxofonisten var kalasbra och hade kunnat få lira hela kvällen! Bäst var dock en liten 4-åring som i en paus äntrade scenen och dansade bättre än alla andra. Såååå söt!

Nej, nu blir det inga fler bilder idag. Har ju ett jobb att sköta. Synes! :)
 
 
 
 

Grancan 2020 - 2!

Sol, vind, vatten och sand! Så kan man sammanfatta första veckan. Vi noterade snabbt att det blåser friskt i Meloneras och Maspalomas - betydligt mer än i Puerto Rico och Mogan. Men det har verkligen inte gått någon nöd på oss! 


Havet är vackert även när det blåser...


...och under en dag på standen behöver man också svalka...


...för att inte helt smälta bort! 
 
Både jag och maken har plöjt en del böcker under resan - det är ett stort nöje och jag njuter! Eftersom jag gärna läser i solen får jag ofta vita koncentrationsrynkor i pannan, ränder på halsen och solbrända örsnibbar...Kan man ta upp det som arbetsskada? Haha!
 

Randig men glad - och här hemma fjällar öronen...
 
Bloggen blir lite osorterad då vi promenerat massor varje dag och sett hav och sol från olika håll. Skriver man inte upp när och var så glömmer man direkt. 
 

Vet inte vad detta heter men det såg naturligtvis coolt ut!


Här är vi på väg runt Maspalomasöknen. 


Sanddynerna är mäktiga!


Och nudiststranden uppmanade till veckans bästa bild...


Svalkande drinkar som avslutning på dagen! Jodå det fanns gott om alkoholfria.


Sangria for everybody else!


Eller varför inte "a large beer" till lunch?
 
Det kan behövas efter en solig dag på stranden i Amadores.
 

För Anders och Carinas del var de dagliga samtalen med barnbarnet Lilly också en höjdare!


Finaste stranden! Och sedan traskade vi till Puerto Rico för att äta middag.


Bästa sällskapet!


Och fin solnedgång på vägen hem. 
 
Väl hemma jobbar jag ikapp så mycket jag hinner men har tyvärr blivit förkyld... Shit happens men det är bara att kurera sig då den kommande veckan blir hektisk med rep på Profil i Umeå, jobb på NBC, och TV-sändning av Go'kväll i Umeå på onsdag! Har precis bestämt vilka boktips som kommer med. Vi ses!
 
 
 

Grancan 2020!

Nu är vi hemma igen efter två sköna veckor på Kanarieöarna med sol, blåst, mat och vila! "Vad är det som är så särskilt med Gran Canaria?", frågade någon, och jag skulle säga att det som drar oss dit ju är värmen, priset och den lagom långa flygningen. Det sistnämnda är inte helt oviktigt. I övrigt kan man väl vara var som helst för att sola och bada - bara sällskapet och inställningen är den rätta!


Första kvällen - nyårsdagen 2020! Det började lite sparkling... men var lite kallt på kvällarna. Med facit i hand hade jag packat fler koftor eller långärmade tröjor. 


Den här utsikten hade vi dock inte hemma när vi åkte. Så skönt att bara stå och se på solen och havet.


Snurre lämnade vi hemma till bästa grannarna och på hotellet i Meloneras hade vi sällskap av dessa finingar.


Fint hotell med bra läge. Inga extravaganser, men rummen var fina och vi saknade ingenting! Man får väl betecknas som "tjörmig" om man klagar på solstolarnas vinkel på ryggstödet... Haha!


Grannhotellets torn blev ett bra riktmärke på promenaderna! Och vi gick en hel del.

Det fanns massor med bra restauranger längst efter strandpromenaden - bättre kvalitet men kanske lite dyrare än på andra ställen. Det enda problemet med maten var väl desserterna...


...som var stora! Så här går det när övriga beställer Irish Coffee och jag beslutar mig för att istället ta kaffe och en brownie... Haha! Nu kunde jag ju ha avstått men den var supergod och jag ångrar ingenting. Brownies gör förresten underverk med figuren! ;)


Mellan Meloneras och Playa del Ingles ligger ökenområdet Dunas de Maspalomas som vi naturligtvis ville traska runt på en av våra promenader. Sex kilometer sandstrand runt detta fyra kvadratkilometer stort ökenområde.


Mycket sand blir det och vackert som en tavla.


Vackert är också havet och solen! Vi softade i solstolarna ett par dagar till att börja med och gjorde sedan lite utflykter i närområdet.


I Puerto Rico har nu ett helt nytt köpcenter byggts och detta på ett år! Förra året när vi gick här fanns ingenting. Otroligt snabbt jobbat!


Hola! I trappan på väg ut ser ni våra män som nog var mer försjusta i att säga Adiós!


Utsmyckning i taket. Eller bara män som gett upp? Nej, jag ska inte baktala männen men vi kan konstatera att vi har olika stort intresse av shopping. Jag och Carina gjorde i alla fall en hel del fynd!


Därefter fortsatte vi till Puerto de Mogán för att strosa runt och äta lunch.


Det är ju oerhört pittoreskt och från början en fiskeby. Under 1980-talet genomgick orten stora förändringar då en fransk konstnär fick i uppdrag att skapa en by med klassisk kanarisk arkitektur.


Vid den lilla bron finns alltid någon som blåser såpbubblor med barnen.

Och det här inloppet ligger till höger om sandstranden som i år renoverats med sand från Sahara.
 
Härliga dagar går fort och när jag nu kommit hem har de en tendens att rusa ännu snabbare. Jag har massor med cathing up to do när det gäller jobb så bloggen får återkomma med mer bilder senare. Adiós för nu! :)
 
 
 
 

Alternativt nyår och många finingar!

"Det är så dags nu", kanske ni tänker... haha! Att jag varit bortkopplad från bloggen och nästan all aktivitet på internet under två veckor är mycket ovanligt men kanske lite nyttigt. Ibland har man ju fullt upp med att bara "småleva"...

Allt är i alla fall toppen och vi avslutade julhelgen med ett ovanligt roligt och högst alternativt nyårsfirande redan 28 december då hela vårt gäng + alla barn och barnbarn hade en reunion hemma hos oss. Otrooooooligt roligt att alla kunde komma och så länge sedan vi fick träffa alla barnen!


Isak, Ludde, Emilia, Oskar, Gustaf i soffan under mingel och lite hockey på TV.


Lisas sambo Björn med deras lilla Mila som är det senaste tillskottet!


Viktor och Elices Inez var i läsartagen och såg väldigt nöjd ut med litteraturvalet!
 
Alla i det här gänget är duktiga på att laga mat så vi enades om ett mycket gott knytkalas där alla blev nöjda!


Härlig stämning vid långbordet!


Trevligt och väldigt gott!


Här tar Marika för sig av desserten. 

Supertrevlig kväll och än en gång tack till alla barn som var med och till Ludde som fixat bästa tävlingarna! 


Dagen därpå hade vi turen att få besök av Sara och hennes söta barn! Här har hon Max i knäet.


Och närmast Emilia satt Ella!

Med nytappad tand! Det är så roligt att få besök av barnens kompisar och deras barn. Det finn mycket fördelar med familjär julledighet!

Återkommer snarast med nya rapporter men just nu har jag fullt upp med att bara vara ledig... :)
 
 
 
 

RSS 2.0