I väntans tider...

Jag har full förståelse för att alla flygbolag och resebyråer har fullt upp men det är verkligen tråkigt att sitta i telefonkö... Just nu försöker jag få besked om återbetalning av flygbiljetter som skulle ha gällt på söndag. Flighten är inställd så det känns realistiskt att få igen pengarna. Nu kanske ni tycker att jag är ute i sista minuten men jag började maila om detta redan i början på april när reseförbudet förlängdes. Vi får se hur länge jag orkar köa...
 
Oj, nu kom jag fram hos bokningsbolaget! Efter bara 30 minuter... MEN naturligtvis kom jag till ett callcenter i Indien och hänvisades (på märklig engelska) genast vidare till flygbolaget för att de först ska ge sitt okej till en återbetalning... Aaaahhhggg! Nåja, nu har jag köat där också och fått besked (på ännu mer märklig engelska) så nu sitter jag återigen i samma kö som jag började i för en timme sedan... Tålamod är kanske inte min starka sida men det är bara att sitta kvar. 
 
Annars är det ganska bra! Jag jobbar halvtid och försöker utnyttja den ofrivilliga ledigheten till att hänga med maken och göra lite projekt här hemma. Vi är ett bra team när det gäller fix så efter att ha gjort om i Oskars rum har vi börjat med trädgårdsjobb. Det har blivit en odlingshörna där vi ska sätta diverse (lättskötta!) grönsaker, blommor och potatis. 


Mellan varven promenerar vi och stötte på det här rådjuret tidigare i veckan.
 
Vi har också krattat, klippt buskar och sågat ned stubbar efter de träd som togs ned i vintras. Maken har motorsåg och är den bästa handy man man kan tänka sig! Snart ska vi ta hit någon som kan stubbfräsa (eller vad det nu heter?) så att det också blir en användbar yta där träden stått. Och vi har mycket träd kvar så det här är något som skulle kunna göras varje år. Om man nu orkar... Haha!
 

Vädret fortsätter att överraska och i lördags vaknade vi upp till snö... Maken åkte till Önnesmark och jag gjorde säsongens sista snögubbe!

Saknar ju all social kontakt i dessa tider men kommer mig inte för att träffa så mycket folk heller. MEN man kan ju ses utomhus och det var så skönt att ta en promenad med Anna förra veckan och prata ikapp. Har också passat på att hänga med finaste syrran på en runda från Sjungande och runt Stämningsgården.
 

Härligt, friskt, skrattigt - och distanserat! Tack för en ljuvlig runda!

Full fart i Klintforsån och roligt också att Tage och Helen kom ut och morsade på oss. Mer sånt!

På slutet av rundan såg vi också detta märkliga fordon. Kul idé men den hade kanske behövt lördagens snöfall...
 

Det är också lite speciellt att bara jobba hemma. Så här piffig som jag var i mitt sista Go'kväll för säsongen vill jag gärna vara - men jag går i träningskläder från morgon till kväll och är mer än lovligt rufsig även när jag åker på affären...

Så här har vi snarare sett ut de senaste veckorna - krattan inräknad... haha! En eloge (nu skrattar syrran) till min käre man som jobbat som tusan ute på gården! En "eloge" var något pappa delade ut när man gjort något alldeles särskilt och jag och Malin har sedan deras bröllop (då det delades ut flera) både skrattat och delat ut ganska många själva...
 
Nej, nu är det dags för Trädgårdstider - och har vi tur får vi inga nya idéer... haha! Nu tror ni kanske att vår trädgård är väldigt välordnad men vi har en förkärlek för det lättskötta... Take care everyone!
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0