Lite vemodigt...

Sista dagen i Göteborg... Känns vemodigt att åka från flickan imorrn bitti! Vi har haft fina och slappa dagar tillsammans som avslutades med ett par regniga timmar på stan idag.

Sedan har vi (Emilia) satt upp nya ikealampan i köket (blev jättefin), lagat upp matlådor (jag) och bunkrat hemlagade luncher i frysen. Man vill ju göra lite praktiska saker när man ändå är här - men bäst är ändå att bara prata, skratta och vara. Älskar dig finaste Emilia!
 
Det är vemodigt på flera sätt idag. Första allhelgonahelgen utan pappa och jag kan inte gå på graven... Men jag vet att Malin och mamma satt upp lykta och tänt ljus idag och det känns bra. På måndag är det ett år sedan han gick bort. 


Vi har tänt ljus här hemma för honom - och för alla andra saknade. Tack för allt ni gav och för att ni funnits i mitt liv!

---

Den här helgen ägnar jag dock åt de levande som jag inte kan vara utan. Familjen är viktigast i alla lägen och jag tar alla chanser jag får!

Hade det varit fint väder idag kunde det ha blivit en tur ut på öarna - men det regnar... Skorna blir sunkiga och håret alldeles krulligt men vi kom hem med var sin påse från stan så humöret är helt OK! Skulle ta en gemensam och lite fuktskadad selfie när vi kom tillbaka men E vägrade stiga upp ur soffan... Haha!

Ja, vad gör man inte? Hon ligger i alla fall i bakgrunden... 

Men det krulliga håret är nog ingenting mot för det som komma skall. Snöskottning! Räknar med att få välbehövlig träning när jag kommer hem. Maken skickade ny bild idag:
 
Oj, oj, oj... Och det ska tydligen fortsätta! Hoppas bara att flyget går som det ska imorrn - annars får jag väl bli kvar i Göteborg? 
 
Ta hand om varandra alla fina och njut av livet! Det går ju som sagt inte i repris. Kramar!