Mycket nu - och sorg...

Det blev full huggning igår och det verkar fortsätta. Skrållan var inte i någon vidare form innan vi åkte och våra fantastiska grannar som skött henne har kämpat med att få i henne vätska och se till att hon ska ha det bra. Känns fint att hennes sista dagar blev så kärleksfulla - men tyvärr gick hon inte att rädda...

Den här morgonen startade med ett besök hos veterinären och då var hon svårt medtagen. Förmodligen både njurarna och sköldkörteln som hade gett upp och vi hade att välja mellan några dagars intensivvård utan garantier, eller att låta henne somna in. Vi valde det senare då det kändes minst plågsamt. Hon blev nästan 14 år och har verkligen varit ett charmtroll på alla sätt!
 
Älskade Skrållan där hon trivdes bäst; Längst upp på en spalje eller ett tak. Du kommer att bli saknad länge... 
 
Hittade ett blogginlägg från påsken för några år sedan och hon var alltid med oss när vi var utomhus: Påsken 2012
 
Så det är lite sorg hos oss idag... 
 
Dessutom har mamma har ramlat - dock utan skador. Har pratat med henne och läget är efter omständigheterna bra. Hade bestämt att jag skulle åka till henne idag men det får vänta någon dag. Jag blir lite uppriven och får svårt att koncentrera mig på det jag ska göra när det händer många känslomässiga saker på en gång. Att barnen mår bra och att kunna vara ett stöd för dem är dock det allra viktigaste för mig.
 
Ska försöka samla mig och få undan lite jobb men skrivandet vill inte riktigt fungera. Tar en stund i taget och kanske pausar med lite dammsugning. Det KAN faktiskt vara bra att städa ibland...