Otillräcklighet...

...är en känsla jag hatar och ändå tillåter mig att känna rätt ofta. Det var den som gjorde att jag gick i väggen och jag lovade mig själv att inte släppa in den igen - men lika förbaskat är den där. Men det är ju svårt att känna sig tillfreds när ens gamla mamma ringer och säger; "Jaså, kommer du inte...?" Aaaaahhgghh... Vi gör alla vårt bästa men jag tror att hon tycker att jag är första hjälpen. Alla andra "jobbar" ju... 
 
Det är svårt att stå upp till alla förväntningar. Vi skojade om det en kväll här hemma och maken myntade att vår generation nog är: "Born to be a disappointment...". Jag och min mamma har inte heller samma syn på saker och ting och jag tycker att dagens almanacksblad sa allt:
 

Haha! Klockrent!

Nåja, det är kanske svårt att förstå att mitt företag är ett jobb men det är det sannerligen. Har haft två heldagar vid datorn efter en jobbkväll i söndags så jag känner mig rätt mosig. Kanske också därför man suger åt sig som en svamp när saker och ting inte faller andra på läppen.
 
Hur som helst har jag hunnit en hel del och både planerat, bokat, sålt in, skickat fakturor, offerter, kontrakt och även bokat in ett intressant uppdrag under Berättarfestivalveckan. Jag ska fungera som moderator efter Göran Forsmarks föreställning "Grobianen" som tar ett grepp om kulturpolitiken. Är kulturen grädden på moset och kan man blir berörd på samma sätt av en hockeymatch? Kan blir en spännande kväll. Jag fick också frågan om att vara med på invigningen men då spelar vi norr om Gällivare... Även det ett spännande uppdrag.
 
Nu ska jag jobba en stund till men jag har faktiskt unnat mig träning två kvällar och kvällens yinyoga var helt fantastisk! Bästa Anki gör det igen och igen! Och detsamma kan man säga om Skellefteå AIK! Bra jobbat! Hade kunnat bli hur många mål som helst.

Svårt med spänningen dock. Det gick åt sex mariekex med smör och ost... Jag ska inte äta sånt men jag säger väl till mig själv som jag sa (på mess med bild) till Mie efter yogan: 

Vila och njut! Because you're worth it!
 
Ja, jag vet att jag är helt knäpp... Men det underlättar. Otillräckligheten är som bortblåst! Haha!
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Nina Linder

Du får vara hur otillräcklig du vill, min sköna böna!
Jag faller gärna in i din knäpphet och hackar på i det tänket!

Moooahahaha, ha!

Svar: :)
monicalindgren.blogg.se

2016-04-06 @ 09:28:50
URL: http://www.ninnan.se
Postat av: Linda HolEriks

Fan vad härlig du är! Ja vi har rätt mycket åsikter och tänker olika. Alla har sitt och det måste vi acceptera !

Svar: :)
monicalindgren.blogg.se

2016-04-06 @ 09:32:23
URL: http://holen666.blogg.se/
Postat av: Jennah

Känner igen det där lite! Jag är den så kallade "arbetslösa" bland en del av mina kompisar/familj, detta för att jag jobbar oregelbundet och inte heltid. Och då är det alltid jag som ska ha tid och lust att hjälpa till med det ena och det andra (för att inte tala om alla jobb-tips man får trots att man förklarat så många gånger att man är nöjd som det är). Man känner sig verkligen otillräcklig ibland. Men jag håller med dig - vila o njut o ta ett mariekex! ;)

Svar: Ja, vi har bara ett liv! Det gäller att ta hand om sig! :)
monicalindgren.blogg.se

2016-04-06 @ 10:05:37
URL: http://jennahspics.blogg.se
Postat av: Linda HolEriks

Önskar dig en fin Torsdag!

Svar: Tack detsamma! :)
monicalindgren.blogg.se

2016-04-07 @ 07:07:23
URL: http://holen666.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0