Premiär och mera stök!

Igår hade febern gett sig (igen!). Gissar att det kommer att vara upp och ner tills vi får lite sommar... Och som jag längtar efter ljuset och värmen!
 
Någonstans ifrån har jag i alla fall fått lite energi till stök här hemma och igår rensade jag ännu ett par garderober, fyllde en säck som ska norrut och packade ihop ett par lådor som bars upp på vinden. Nu är det ju inte alltid någon fördel att ha stort vindsutrymme... Maken rapporterade att det var packat upp till brädden! Vem kan ha gjort det? :P Och måste det bli nästa röjning? Nåja, vi har redan fyllt släpen så vinden får bli runda två. Och tre... Haha!
 
Det är i alla fall skönt att göra sig av med saker, hitta gamla skatter och gå igenom prylar som ofta blir undanstoppade i hastigheten och därför snabbt bortglömda. En del grejor undrar man ju varför man över huvud taget har köpt? 

Sedan bytte vi om och åkte ner på Nordanå för sommarteaterpremiär! Jag var med och startade företeelsen redan 1987 då jag jobbade på Västerbottensteatern och sedan dess har det varit otroligt fina uppsättningar! Fjolårets "Tre Kärlekar" finns fortarande som ett fint minne. Ja, två somrar var jag faktiskt med som skådespelare i en fars och det var bland det roligaste jag har gjort. Härligt med publikmötet utomhus. I år det dags för stor musikal och "Ringaren i Notre Dame".

Vi pratade om att ta på täckbyxorna (vanlig premiärklädsel) men ratade dem för mer tröjor och regnkläder. Nu visade det sig att vi nog hade behövt allt...
 

På plats möter vi svägerskan Berith som fyllt 50 och fått massor med roliga upplevelser i present. Premiären var en av dem och det var glada miner och tjocka jackor på hela tjejgänget!


Notre Dame på teaterns vis. En del kanske inte gillar byggnadsställningar i scenografin men jag tycker att det är superfint och lite "rått". Det var inte tillåtet att fotografera annat än i början och slutet så det blir ingen bildbomb. Ni måste gå och se den själva!


Glada miner i pausen när syskonen träffades och Beriths kompis Annika klädde sig lite extra i filt...

Roligt att se och roligt att ses! Att Berith blivit 50 känns dock helt osannolikt... 

Efter pausen var vi tillbaka igen till historien om Quasimodo, som skuffats undan som ringare på grund av sitt avvikande yttre, och Esmeralda, den romska flickan som blir hans vän. Storyn är vi bekanta med och i sommar får ni se den i musikaltappning. Måste säga att jag blev väldigt imponerad av den nyskrivna musiken och alla lysande sångare! Både proffs och amatörer var otroligt duktiga!

Att sedan få ihop regi, scengrafi, koreografi, amatörer och proffs i en sådan jätteensemble är sannerligen ingen enkel match! Det funkar fint och kommer garanterat att bara bli bättre ju mer de får spela ihop sig.

Hem till grillat och filmkväll - i värmen! Vi var ju välklädda men det blir A L L T I D kallt när man sitter stilla. Ta med en sittdyna och/eller en filt när ni ska gå. Om nu inte den där berömda sommaren kommer... Haha!

Idag har det väl inte hänt så mycket. Packade ihop alla tomburkar och åkte för att panta. Blev lite irriterad även om jag kanske inte har rätt att bli det. Eller har man det? Det kom in en tiggarkvinna i pantrummet och ställde sig väldigt nära mig. Hon höll fram en kasse, pekade på magen där hon tydligen bar ett barn och ville ha pengar till mat. Jag gav henne några stora flaskor att panta. Kanske fånigt men det var vad jag trodde hon ville ha. När jag sedan var klar (med henne stående tätt intill hela tiden) så ville hon ha pantkvittot... Näääeee... Jag hade ju redan gett henne nästan 20 kronor i pant... Och hur mycket jag än hade gett henne hade det ju ändå inte räckt till att mätta alla hungriga munnar som finns. Jag köper tidningar och skänker slantar väldigt ofta - men man blir lite kluven i den här frågan ibland. Och idag kände jag mig lite trängd.

Åkte sedan och hämtade mamma och sedan upp på lasarettet för att hälsa på pappa. Han var i bästa formen hittills! Hade t o m sagt till flera att han längtade efter att vi (eller åtminstone mamma) skulle komma! Så kul!


Här har han fått komma upp i rullstolen och vi följdes till matsalen för att äta lunch. Han har ju knappt petat i maten sedan han blev inlagd så idag gapade vi bara när han åt upp hela portionen, hela desserten - och kaffe och kaka! Känns som en väldigt positiv utveckling! Förstår ju att han inte har någon aptit när han är riktigt dålig men han behöver ju alla tillskott. Nu får vi hoppas att det fortsätter så här!

Träffade också finaste Lisa som jobbar på Kirurgen. Hon har varit ute och rest och var brun och fräsch! Synd att hon inte var på pappas avdelning men kul att träffa henne! Personalen är också helt fantastisk!
 
Nu har jag tvättat ett par maskiner, dammsugit och ska inte städa en millimeter till. Kanske går ut och hackar upp en rabatt eller nåt... Haha!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0