Det finns hopp!

Jag är inte dödssjuk och vet ju att det går över men sedan måndag kväll har min hals varit så svullen och sårig att det enda jag lyckats tvinga i mig har varit Ipren - och en dl yoghurt... Idag kastade jag in handduken. Provtagning på vårdcentralen visade på streptokocker så det är en präktig halsfluss som härjar. 
 
Hoppas att ni inte har sett mig idag - i nattskjorta, jacka, byxor och mössa... Jag borstade bara tänderna och åkte iväg. Men nu är det klart och pencillinet uthämtat så det finns hopp om liv lite senare i helgen! Det hade säkert gått över förr eller senare men nu är jag helt slutkörd och måste försöka ta igen lite jobb i helgen.

Jag har i princip sovit i tre dagar - även gårdagen som var min födelsedag. Som ni förstår blev det inget större kalas men fina paket av min underbara familj! Böcker, klänning och en familjedag tillsammans där jag ska få Spa och fantastisk middag! Sååå fint!
 
Min fina vän Anna kom förbi med en underbart bukett, syrran med en fin blomma på bron (och kramar, en kanin och kort från gullungarna! <3) och svägerskan Berith med ett olivträd som kommer att bli kalasfint på uteplatsen. TACK snälla ni!! Nu ska jag bara plantera om i medelhavsjord och allt det där som man måste för att det ska överleva. Maken frågade direkt när vi skulle kunna skörda oliver... Han är en sann optimist! Kanske jag också?
 

Om man flinar upp sig ser man i alla fall friskare ut... Haha! Och i all glädjeyra har jag fått i mig lite kvarg och ett par mandlar. Not bad! Annars kanske det här blir en omvänd 5:2 kur... 
 
Jag fick också fantastiska grattishälsningar på Facebook och Messenger. TACK, TACK, TACK för all omtanke och fina kramar! Man känner sig rik när så många kommer i håg en. Eller att så många orkar skriva när Facebook påminner... Haha!


Det här hade kanske varit en större utmaning?

Fast jag tycker att det är bra med gratulationer på Facebook. Man får chansen att skriva till vänner man inte träffar så ofta eller människor som lagt till en som vän för att de blir glada över att få många gratulationer? Det spelar ingen roll. Att en människa blir sedd och ihågkommen kan i alla fall aldrig någonsin bli fel!

Roligaste hälsningen kom dock från Saga Eserstam som, trots sin ungdom, fattar precis hur det är att fylla 53...
 

Haha!

Nej, nu får jag nog lägga mig igen - och smälta den lilla maten... Imorrn ska jag nog duscha och tllfriskna!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0