Dubbelspel!

Vilken dag! Känner mig inte trött men som överkörd av tåget efter två föreställningar idag. Slut i kroppen och lite lagom fet så här på kvällskvisten efter goda bullar som jag hittade - på Statoil... Haha! De följde med när jag skulle köpa mjölk. Tänk hur det kan bli!
 
Fantastiska föreställningar som blir så bra tack vare publiken! Starka reaktioner, andäktiga, berörda och fina människor i publiken! Det är mycket kärlek i salongen. 
 

Mellan dagens föreställningar hade jag och Kågis också turen att få träffa på Olov och hans familj - Johanna och Lukas!


Första gången jag får se underverket - den stadige go'biten Lukas 7 månader! Att pappan är glad råder det ingen tvekan om!


Och vilken gullunge! Här ser ni att han hinner låna ut handen till Kågis och blicken till mig. Snyggt dubbelspel redan nu. Kan bli skådis han också?

Lite ögongegga och lite snor men vääääääldigt söt!

Passerade logen på väg ut och tyckte att det var ett väldigt liv i rummet bredvid:
 

Jodå, där var det skidor - högljudd sprintfinal tror jag...


Och ett silver blev det! Härligt! Ni ser ju glädjen i tindrande mansögon.... Haha!

Sedan hann jag hem ett par timmar och jobba lite med annat. Satte mig också i soffan en stund och höll på att somna... Men det var bara att rycka upp sig och åka ner igen!


Och vilken tur! Kolla vilka godingar som kom ikväll! Emilias fina kompisar Amanda, Sara och Linn! Snart har alla varit på föreställningen och jag är så glad att de fanns för Emilia både förr och nu! Ni är så fina! <3

Anders och Anna-Lena kom också ikväll! Lite förkylda fortfarande så det blev inga kramar - men ett härligt möte! Kul att ni kom!

Ja, det var många bekanta och ett sådant stöd från salongen. Jag får ibland dåligt samvete över att jag berättar en del hemska saker som ingen "männisch" borde vilja höra - men alla är ändå övertygade om att min historia är värd att berättas och att jag kan hjälpa andra. Min faster kallade den här turnén för mitt missionerande - och kanske är det något åt det hållet. Jag vill ju mest underhålla andra när jag står på scenen, men också beröra - och det är väl det jag ägnar mig åt nu. Tusen Tack alla som kommer och ett ännu större Lycka Till till alla som kommit fram efteråt för att få stöd i sitt arbete med sig själva eller med släktingar och vänner som inte mår lika bra - ännu! Hoppas på en bättre framtid för alla! Stora Kramar!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0