Slutet gott och på rätt sida!

Det är inte så att jag lyfter orättvisor hela dagarna. Ibland hjälper jag mina föräldrar med flytten och andra stunder både tvättar jag och lagar mat - eller går ut och äter en ljuvlig middag och går på humorshow! Det blev en kanonavslutning på en ganska jobbig dag.
 

Hemma hos mamma och pappa hinner jag inte fotografera. Vi har fullt upp med att packa och rensa hela huset - men så ropade pappa att en räv passerade och jag rusade ut! För att se den försvinna... Den var i alla fall vid pilen för den som är intresserad... Haha!

Tillbaka till stan och en tur till soptippen med allt elektronikskrot och till lägenheten med tavlor och annat skört gods som man gärna vill ta separat. Sedan hem för lite jobb och snabbt ombyte innan jag hämtade upp Mie och vi drog ner på stan!


Vackert i afton men hösten är obevekligen här!


Sista bilden på fontänten? Ja, jag har ju ingen "första" så jag får väl kalla den för "enda" bilden på fontänen den här sommaren... 


Mie är ett ljuvligt sällskap och det var så skönt att få landa i en stol på en bra restaurang och både surra, skratta och äta en fantastiskt god bouillabaise! Mmm... Ni förstår ju att jag njuter av god och vällagad mat? Så mycket att jag inte ens kom ihåg att fotografera... Haha! Ibland har jag faktiskt fullt upp med att leva! 


En cappuchino och denna ytterst delikata chokladbit fick avsluta det hela. Tack Mie för en kalasmiddag! Sedan åkte vi vidare till Nordanåteatern för att se Klungans senaste föreställning!


"På rätt sida om okej" var mer än okej! Här har de bara börjat och min kamera är ju lite knas... Ser ut som om det kommer in ett spöke från höger. 


Birgitta Egerbladhs koreografi har blivit något av Klungans kännetecken och rörelserna helt unika. Underbar plastik och härliga silly walks!


Jag gillade också scenografin som var en avbild av servisen "Blå måsen". På kostymerna hade också alla fågelbajs. Har det kommit lite skit på folkhemmet?


Underbara figurer, galna påhitt och utsvävningar i "overkligheten"! Det är varmt, ombonat och sjukt roligt!
 
Som Lars Ring skrev i recensionen från Södra teatern: "Klungan är ett slags hemma, som en vind från glesa platser där det är okej att vara eljest. Där utanförskap odlas till detaljrikt absurda sagor och ensam hybris möter samtida modernitet." 

Men allt roligt tar ju slut... Tusen Tack för en galet bra föreställning! 
 
Nu ska jag bara landa i sängen, sova ikapp lite, tänka tillbaka, småfnissa och njuta av att det är "gött" att både leva och vara lite eljest!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0