Besviken och nostalgisk!

Har suttit framför TV:n, som så många andra, och följt valresultatet... Jag är också, precis som 87% av svenska folket, såååå ledsen! Hur är det ens möjligt? Det känns som om någon kommit och våldtagit vårt land! När det gäller regeringsbytet känner jag faktiskt ingenting... Det andra överskuggar allt! Fy fan!
 
Jag hade tänkt skriva ett sista inlägg, ett glatt och nostalgiskt sådant, men det blev lite smolk i bägaren. Nu är jag dock inte den som ger upp i första taget och har därför förhoppningar om att övriga politiker kan släppa lite på prestigen och SAMARBETA! Det behövs för att Sverige ska kunna utvecklas som ett land där alla människor är lika mycket värda! Låt oss hjälpas åt att se och respektera varandra!
 
Därför fortsätter jag med några rader om dagen som jag tillbringat hos mina föräldrar där jag jobbat hårt några timmar och packat ner ett antal skåpar fyllda med allehanda prylar, papper, minnen, foton, skräp - och ungefär en miljon ljusstumpar som min mamma verkar ha sparat för att eventuellt stöpa ljus nån gång... Nu har de åkt i containern och jag kommer att köpa henne flera lådor nya ljus för framtida bruk!

Jag hittade också lite egna minnen:
 

Som huset jag målade av för 30 år sedan! Ja, det är inte så exakt - men som konstnär får man väl välja själv? Och det blev en bra julklapp det året. Eller? Det låg hur som helst längst inne i en skåp nu... Haha!


Hittade också denna extremt konstnärligt utformade ljusstake som jag måste ha gjort i mellanstadiet... Haha! Hur jag vet att det var jag som hade gjort den? Ja, den var ju märkt på baksidan...


Hyfsat tydligt... Haha!


Och så hittade jag det här fotot... Det finns nästan inga bilder kvar från när jag var liten eftersom vårt hus brann när jag var knappt fyra år. Och jag har bara sett en bild tidigare (från dopet) där mamma håller i mig. Fint! Jag blev glad och nostalgisk - och tycker att jag faktiskt var lite gullig med tjocka kinder och rosett i håret...
 
Nästa bild jag hittade var skolfotot från mellanstadiet. Hela klassen andades verkligen 70-tal och jag tycker att Stig i glasögon på översta raden var cooolast! 
 

Ung och oskyldig - men glad. Den lilla glipan mellan framtänderna måste ha växt igen senare. Här tycker jag att jag ser ut som Inger "Pippi" Nilsson!

Och tio år senare såg jag ut så här...
 
Idag är jag 52 och det känns ganska bra det också! 
 
Nu slutar jag vara nostalgisk och återgår till verkligheten! Väskan är hastigt packad (för mycket igen...) och imorrn bär det av till Antibes och franska rivieran igen. Underbart ställe! Glad att planet inte går förrän 13.05. Då hinner jag fundera på vad det är jag glömt - och kanske hinna packa upp något plagg... Haha!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0