Ladykillers!

Titeln låter egentligen lite livsfarlig för kvinnor i mogen ålder men vi klarade även den här uppsättningen med livet i behåll! Värre var det kanske med föret...

Inte så mycket sikt på vägen upp till Piteå... Den här långtradaren fick jag lov att släppa eftersom det inte gick att köra om sista milen!

Men jag kom fram helskinnad - och gjorde en "Monica", som Åsa brukar säga. Ja, en tummen upp alltså! Andra gjorde fingret... Nej, förlåt pekade! Haha!

På plats i Christinasalen! Jaaaa, vi satt på första bänk! Här ser ni den sneda och vinda, väldigt realistiska och ganska "engelska" scenografin. Inte så kul men väldigt spelbar. Funkade! Och här har vi...

...fått med nå' skit i hörnet... Haha! Neeeej, jag sa att jag skulle skriva så. Jag har naturligtvis tagit med Åsa som gjorde en "Åsa" - alltså ett segertecken!

Vi hade ganska bra koll på läget idag!

Joo, det var faktiskt rätt kul även om komedier av farstyp till viss del är lite förutsägbara. Ulla Skoog gjorde en underbar och ganska jobbig äldre dam som får en rätt märklig hyresgäst i Claes Malmbergs karaktär. Han presenterar sig som professor men är egentligen en simpel rånare som omger sig av ett gäng ganska tveksamma och komiska typer. Roligast är Ola Forssmed, som har ett kroppsspråk och en plastik som går till världshistorien, samt Bengt C W Carlsson som spelar en feminin major som bara längtar efter att komma ut ur garderoben.

Roligt är det ju också att träffa Åsa och hinna surra lite i pausen... Men hallå! Ja, där fick jag igen för "nå' skit i hörnet"! Haha!

Både Ulla Skoog och Claes Malmberg är väldigt bra och det blir precis så där lagom puttrigt hela vägen! Det är bra känsla för timing överlag! Själva pjäsen bygger på en film från 50-talet och har bearbetats för att hamna i mer modern tid - åtminstone replikmässigt. Scenografi och kostym har dock inte moderniserats - annat än att Malmberg själv var den ende som bar modern konfektion vilket kändes lite märkligt bland alla andras gamla kostymer. Men jag såg senare att han gjort bearbetningen och kanske är han lite fåfäng?

Måste dock inflika att jag ju är väldigt glad att Ulla hade en av huvudrollerna eftersom de två andra kvinnliga rollerna var småpotatis. Det skrivs mest bra roller för män... Jag tänker särskilt på den unga tjejen som är utbildad musikalartist och som hittills medverkat i både "Ugglas revy", "West side story" och andra namnkunniga uppsättningar. Här kom hon in i slutet och hade väl typ två hörbara repliker... Den stateringen hade en tekniker kunnat göra. Men hon behöver väl jobb hon också... Tycker att det är lite bortkastad kraft.


Ensemblen i applådtacket! Bra jobbat samtliga som trots individuella styrkor och olikheter lyckades väva ihop det hela till en riktigt kul föreställning! Tusen Tack!

Tycker ni att jag låter självgod och snål med berömmet så är det inte min mening. Jag tar mig dock friheten att ha lite personliga åsikter också!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0