Små, små steg...

Att tro att en människa ska förändras på en pisskvart är nog att hoppas för mycket... Själv känner jag mig i ständig utveckling men den tar nog längre tid än jag vill. Helt plötsligt har jag gått ett steg tillbaka och blir både frustrerad och irriterad. Det gäller väl att ha tålamod, se lite långsiktigt och ta ett steg i taget! Ett litet... Haha! Har jag verkligen det tålamodet?
 
Jag tycker t ex att jag borde ha fått ännu bättre kondition och gått ner mer i vikt och blivit yngre och snyggare... Haha!

Men jag får inse att de två sistnämnda nog är omöjliga mål att uppnå. Istället försöker jag peppa mig själv när jag varit lite duktig och rört på mig! Idag blev det en löptur igen och jag ska nu berömma mig själv för att jag orkar 2, 5 km i en stöt och inte bli besviken över att jag måste gå resten av vägen... Ja, jag känner mig faktiskt som en vinnare varje gång jag motionerat så jag ska inte beklaga mig! Den här veckan har jag ju vunnit varje dag...


Ikväll så har jag dejtat Anna igen och bjöd med mig henne på teater! Vi såg musikern Pia-Karin Hellsing som berättade om sitt liv och sitt utträde ur Jehovas Vittnen. Inte heller en lätt förändring!


"Med små små steg" heter föreställningen och Pia-Karin är en gudabenådad cellist och sångerska så hon varvade sin berättelse med fantastiska musikstycken! Vi hade kunnat sitta kvar lääääääänge och bara njuta!

När det gällde hennes historia så hade jag gärna velat veta ännu mer. Hur bestämde hon sig att gå ur? Varför? Vad hände? Hur lång tid tog det innan familjen kunde träffa henne igen? Hur ser hon på rörelsen idag? Ja, en del saker fick man svar på men jag hade velat veta mer så det vore kul med en fortsättning!

Ett par tänkvärda saker var bl a att varje människa nog bär på en kris av något slag, eller ett "tvärstopp" som hon kallade det eftersom hon liknade livet vid en tågresa där resan är själva livet och vi är den som kör. Ibland stannar vi vid en station, ibland reser vi på av bara farten och ibland tar det just tvärstopp! Men av stoppet kan vi också lära oss mer om både livet och oss själva. Jag har också gjort mina tvärstopp och tycker att livet har tagit fart igen. Kanske går inte tåget tillräckligt fort men jag får väl lära mig att jag inte har större motor än så här... Haha!


Fina Pia-Karin och jag efter föreställningen! Hon är så lysande på scenen och jag har sett henne i många av teaterns uppsättningar där hon har sån energi och scennärvaro. Hon strålar!

Tusen Tack för att vi fick vara med på din resa ikväll! Jag tar med mig lite tankar och ska försöka inse att jag också måste ta små, små steg - även om jag helst vill skynda!


Ja, det är bra att se föreställningar som får en att tänka till och rensa undan lite skräp i huvudet! Alltid lär man sig nåt' och ibland behöver man fundera över sina vägval och tvätta bort lite felaktiga uppfattningar.

En annan kris är också avhjälpt idag eftersom bilen fått gå igenom en egen rensning i tvätten! Skönt! Nu ska både jag och den börja morgondagen med nya, friska tankar! Men om Pia-Karin åkte tåg så åker nog jag bil och tyvärr (måste man väl säga) så har just min en jättestooooor motor... Inte undra på att det går fort ibland! Haha!
 

Kommentarer
Postat av: Anna Segerstedt

Tack Monica för dejten:) Så vacker föreställning- musiken och sången...gick in under skinnet...:) Du är en värdefull vän och jag tycker så mycket om dig, hela dig! Kram

Svar: Tack - och detsamma fina Anna! Du är en pärla och jag tycker så mycket om dig också! Kram!!!
monicalindgren.blogg.se

2013-04-04 @ 22:27:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0