Oj, oj, oj...!
Jag har följt slutspelet och det har varit otroligt många nagelbitare men också så många funderingar över hur andra saker beblandar sig med sportglädjen. Hoten mot Fahlman är t ex något man inte kan acceptera och dessa gör också att det blir lite smolk i bägaren. Det gör att sporten förlorar i långa loppet. Tråkigt! Nu ska vi fortsätta finalspelet med sportslighet! Må bästa lag vinna och övriga acceptera nederlaget.

Cirkeln är sluten!
Jag vet inte om jag är känslig men jag tycker att det verkar som om TV-kommentatorerna inte riktigt gillar Skellefteå (åtminstone inte Borken). Är det så? Fast än det var jämnt eller fördel Skellefteå så tyckte de att Luleå ägde perioden. Jag undrade ibland om vi såg samma match? Nu kan man ju välja om man vill fortsätta att reta sig på detta eller ej. Jag tänkte att spelarna nog skulle visa var skåpet ska stå - och det gjorde de! Med den äran! Så skönt!
Att reta upp sig på småsaker blir ju i slutänden värst för en själv. Därför finns det nu bara plats för ren och skär glädje!
Jag hade samma magkänsla, ska vi äta fläskpannkaka på tisdag igen?