Allmänt

Nä nu...

Det blev sen middag och precis när vi ätit klart hör jag ljud utanför vårt fönster... Tror ni inte att pojken och hans mamma är tillbaka igen! "Nä nu djä..." sa jag och blev nästan stoppad av maken som tyckte att jag skulle lugna mig men... "too late". Jag öppnade dörren och log och sa: "Ni måste förstå att ni inte kan gå här framför huset hur som helst. Det känns ju väldigt märkligt när man t ex sitter och äter att det kommer folk som tittar in genom fönstren!" Hon stod kvar och sa: "Det är ju bra att du säger till..." (och jag tänkte att det ändå var väldigt märkligt att hon inte räknat ut det själv).

Eftersom hon inte vände på klacken lade jag till att hon ju måste lära honom att man inte kan gå på folks gårdar hur som helst. Ingen reaktion. Ja, där sa jag hej då och gick in igen och en stund senare traskade faktiskt paret iväg. Det kändes på något märkligt sätt som om jag hade talat till ett barn.

Det är aldrig roligt att behöva säga till folk på det där viset men man måste nog markera. Hoppas jag slipper göra det igen för då tror jag faktiskt att jag skulle kunna bli riktigt arg...
#1 - - Torbjörn Hk:

Jag kan se rubrikerna i Norran.... "Folkilsken revy-räv skäller ut barn!!" :-D

#2 - - Monica:

Haha! Ja, det är smällar man får ta! :)

#3 - - Karin:

Jag tror att Emma kan vinkla till den där händelsen med "oväntat besök":-)))

#4 - - Ingrid Carlsson:

En gång kom en karl, som var på besök hos grannen, klivande med stora steg över vår gräsmatta. Han tänkte minsann kolla in vår friggebod. Den används som gäststuga och min svärmor får vara där när hon orkar. Jag råkade just då vara där inne eller om jag såg honom från stora huset, minns inte riktigt. Men döm om hans stora förvåning när jag dök upp! Han hade ju bara tänkt se sig om i stugan. Som om det hade varit okej om vi varit borta!! Så himla fräckt att tro att man bara kan gå och glo in i folks hem på det där viset!! Morr!