Mot hemmet!
Hej då...
Efter några härliga timmar på (eller i?) Sundsvalls största dragplåster sitter vi i bilen igen. Och om det var grått och trist i morse så är det just nu soligt och varmt. Jättevarmt! Med nedvevade rutor för att vädra ut den värsta värmen har vi nu börjat hemresan. Den känns dock som en skrattmatch jämfört med gårdagens långkörning.
Det börjar kännas i kroppen att man behöver komma hem. Hem till sin egen säng, hem till långpromenader utan shoppingpauser, och hem till en veckas späkning utan feta såser och desserter! Magens omfång har inte minskat och ryggen är numera så stel att jag inte kan komma mig ned för att knäppa sandalerna... Det blir med andra ord en hälsosam avslutning på semestern! Men vi har haft det så bra så det göööööör ingenting!
Just nu är det lite liveblogg. Passerar Härnösand (nej, det är inte jag som kör...) och det mycket prydliga företaget Pehrs Maskin!
Så här ser det alltid ut när man passerar. Några traktorer uppställda i rad på en jättegrusplan. Man undrar om han har några uppdrag? Och om det var meningen att fler företag skulle inrymmas på den enorma ytan? Det enda man kan säga säkert är att det verkar vara en pedant...
Och nu kör vi över Vedabron!
Förr, när den nya bron var en sensation, sa alltid svärfar att: "ji vål da riing da ji köör över bron"... Nu har vi inte ringt man jag har ju bloggat! Och där tog orken slut. Måste vila lite tills det är dags för mig att köra!