Manarola!

Det är verkligen hur gulligt som helst inne i byarna. Mycket är ju anpassat för turismen men de har verkligen utnyttjat sin särart och hittat ett sätt att också tjäna pengar på det! I Cinque Terre är bilvägarna inte direkt prioriterade och i en del byar kan man inte ens köra bil - så båt och tåg tar hand om det mesta. Ett husbygge som låg ensligt fick byggmaterialet levererat med helikopter! Lite annan stil här...


Vi klev i alla fall i land i Manarola efter tisdagens båttur och vandrat runt för att kika lite. Vackert och kuperat!


Inte bara jag som tar selfies... 


Inte bara jag som hamnar på bild...


Inte bara jag som njuter av solen heller... Familjen äger! <3


En magiskt härlig stund i solen!


Sedan traskade vi upp för att kika på tornet och kyrkan. Passerade Coop också... 


Klockstapel!


Och kyrka!


Och vidunderlig utsikt!

Emilia hittade en katt som njöt i solen! Som Skrållan... (Nu får ni se till att hon läser bloggen! ;)


Det är lite kors och tvärs och huller om buller. Många hus är sammanbyggda och jag fattar inte hur de har lyckats... De måste dessutom vara rätt goda grannar... Haha!
 

Kalaslunch på en härlig fiskrestaurang där jag tog pasta med hummer... Mmm...


Maken tog raviolikuddar med pepparsås... Och för er kännedom kan jag säga att det inte var tranbär som man hade strött över... Det var piri-piri... Svettigt!


Sedan lokaltillverkad glass i solen. Jag fick en i brioche. Intressant...


När dagen närmade sig slutet så vände vi hemåt - men med tåget. Och vackrare läge på en station kan väl inte finnas:


Helt magiskt!

Klippan som såg ut som en hund får avsluta det här inlägget. Jag hinner knappt blogga men idag har vi åkt tåg i fem timmar och då fick jag tid att fixa med bilderna. Nu ska jag bara hålla tummarna att wifi håller sig så pass stadigt att jag också kan publicera det här... Men jag kommer tillbaka! Och vi mår fint allihopa! :)