Wohoooo!

Anledningen till glädjen stavas "Återbesök". Stygnen är borta, hälen besiktad och allt ser bra ut! Känns ju heeeeelt fantastiskt att jag inom tre veckor ska kunna gå i vanliga skor. Ja, inte bara gå - även springa! Det är ju magiskt om det funkar nu - när det aldrig har gjort det tidigare... haha! 
 
För mig är den dagliga motionen guld värd och vid 56 års ålder har jag inga större krav på idrottslivet än att få röra på mig när jag vill och känna att kroppen funkar. Då mår jag också som bäst!


Min läkare, Håkan Alfredson, är ju också för söt när han visar och skickar med mig ultraljudsbilder av hälen. Jag är nog inte bäst på att tolka dessa men så länge han är nöjd är jag det också! 
 
Nästa friskus är Snurre som efter några dagars sjuklighet nu är back in business och här hade fullt sjå med att förlänga fransarna på sin filt... haha!
 
Ja, jag har åkt tur och retur till Umeå idag och hann faktiskt med att också köpa ett par julklappar till barnen - OCH en gokaka till kaffet som vi firade häl-san med när jag kom hem. Nu har jag jobbat lite och imorrn släpps biljetterna till "Tillsammans". Häng på låset vetja!
 
Biljetter på Ticketmaster, Skellefteå Turistcenter 0910-42 25 15 eller så tar du kontakt med någon i din Rotaryklubb. Priset är 475:- men välgörenhet kan väl aldrig bli för dyrt? Ni är sååå välkomna! 
 
 
 
 
 

Biljettsläpp fredag!

Nu är det äntligen klart att det blir föreställning/konsert 1 februari där jag och fina vännerna gör en musikalisk talkshow igen - likt den "Tillsammans" vi gjorde förra året. Arrangemanget blir dessutom en välgörenhetskonsert samarrangerad med Rotaryklubbarna i Skellefteå där överskottet går till till Polio Plus. Känns otroligt fint!
 

Att ha roligt och göra gott är en perfekt kombo så kom och njut tillsammans med oss av musik, humor, tillbakablickar och sköna artister! Med det här gänget på scenen kan det aldrig gå fel och nu ska jag bara skriva klart innehållet. Biljetter finns på Ticketmaster från fredag 30/11 och jag lägger upp länken så fort allt är klart. 
 
Annars är det ju ny vecka och jag har fått kasta kryckorna. Skönt att kunna traska omkring för egen maskin även om jag måste gå i slippers några veckor till (det är ju hälen som är opererad). Mest skönt är det väl kanske att vi fortfarande har snöfritt... 

Igår tränade jag för första gången då Anki körde ett pass där vi inte behövde hoppa utan mest jobbade med vikter och boll. Som jag längtat! Idag känns det dock som om skinkmusklerna är griljerade och klara inför julen... Haha! Hon är mycket bra på att pressa oss till det yttersta.

Idag har jag uppdaterat hemsidan så att den känns aktuell och jag hade nog kunnat sitta ytterligare några timmar men jag tog paus i afton för att sätta upp julgardiner och lite stakar i fönstren. Resten av tomtarna får vackert vänta till nästa vecka.

Jag spelar ju "Räkna med mord" i Umeå på helgerna och i fredags var det äntligen dags att åka till Elite Hotel Mimer och ta på sig scenkläderna igen.


Jag säger "äntligen" för det här är verkligen såååå roligt med en så bra ensemble! Denna knasiga bild från vårt fix innan föreställning kanske inte gör alla rättvisa men jag gillar verkligen att åka till jobbet med det här gänget!

Dessutom fick jag med mig fina kompisen Tina på hotellweekend och föreställning och det var supermysigt!


På lördagen gick vi på stan, shoppade julsaker, larvade oss, tog selfiesar och fikade lääänge. Tack för sällskapet! Det här måste vi göra om snarast.

När jag på söndagen äntligen kom mig hem var jag trött och hade nästan glömt bort att vi bokat eftermiddagsbiljetter till "Mammas Nya Kille" - men syrran plockade upp mig och hon var precis lika trött som jag...
 

Men vi glimtade till så här innan föreställning ändå! Och den, i vanlig ordning, skruvade föreställningen gjorde att vi skrattade högt mest hela tiden.  


Sven Björklund är min favorit och alla hans figurer är bara så klockrena! 

Och Olof Wretlings "Katla" kom in som en skruvad Jesus-figur för att samtala med Bengt Strömbro som är karaktärernas samlingspunkt. Figurerna i jättestrutar var också helt underbara!
 

Väl hemma gjorde vi en spontan middag med gnocchi, kantareller och grönkål. Joodå, gott! 

En som mår mindre bra är Snurre som fick avmaskas i helgen efter att maken upptäckt att det som låg i kattlådan rörde på sig...

Lite äckligt är det kanske att skriva här men "shit happens" och det är inte kul för honom att vara sjuk. Nu har han fått piller men är fortfarande inte riktigt lik sig. Han har ingen större aptit men har druckit och smaskat i sig äggula som ju ska vara lite lättsmält. Vi hoppas att han piggar på sig till imorrn annars måste jag nog ta honom till veterinären. 

Håller tummarna för att Snurre snart är fit for fight och ser fram emot att spela igen i Umeå till helgen. Dessutom kommer vi till Malå 14/12 och Lövånger 15/12. Kom vetja! Rykten säger också att vi ska spela i Skellefteå i slutet av mars... Kul!
 
 
 

Nya historier

Det finns så många historier värda att berätta att jag nog måste dra igång ett nytt projekt! Jag blev väldigt inspirerad när vi på fredagens Rotarylunch hade besök av Robert Herrala från Nordiskt Berättarcentrum.
 

Robert in action! Nordiskt Berättarcentrum är numera en avdelning inom Västerbottensteatern och jag gillar när mer globala verksamheter har sin bas i Skellefteå! Har också en idé som jag ska börja skriva på och det känns som en viktig och rolig historia. Bara att börja då...

Dessutom har jag varit hos mamma (och fikat tre kaksorter vilket måste betecknas som ett minimum om man stannar längre än en kvart... haha!) och sytt upp nya gardiner och hon blev så nöjd.


Strykband is the shit när man inte orkar dra fram symaskinen så nu sitter de nya uppe. Tog fram en ljusstake så att det åtminstone kommer lite nytt ljus även om gardinerna inte direkt skriker jul...

Köket fick lite gamla päron och de passar bra även i advent. Mamma hade nog tänkt att jag skulle byta i alla rum men det fick räcka så här idag. 
 
Nu har jag varit en sväng till revisorn och skrivit under bokslutet. Mitt eget aktiebolag har nu överlevt i tio år och startades när jag åkte på behandling 2008. Det var kanske ett vågspel men så här i efterhand vet jag att det var rätt beslut då jag också hade något mer att kämpa för. Jag är ju en driftig tjurskalle så glädjande nog överlevde både jag och bolaget. Så här frisk har jag nog aldrig känt mig och det är otroligt skönt!
 
Därför blir det bra att dra igång lite nya saker. Föreställningen "Tillsammans" som jag gjorde med många fina vänner i december 2017 skulle få en uppföljare det här året men min opererade fot gör att jag nu flyttar fram den till 1 februari. Det kommer då att bli ett samarrangemang med Rotary där överskottet går till Polio Plus. Känns riktigt bra!

Så här kommer det att se ut om jag ror allt i hamn (och det kommer jag givetvis att göra!). Det tillkommer medarrangörer men de är inte spikade ännu. Biljettsläpp sker första advent så det blir en fin julklapp som gör gott!
 
Men nu ska jag återgå till skrivandet. Nya idéer och lite påläsning av text inför helgens föreställningar i Umeå av "Räkna med mord" med Profilteatern fyller resten av veckan. Har jag förresten berättat historien om när jag och maken i vår ungdom hittade en död tant i skogen? Nähä... då får jag kanske ta med den också. Det finns så många historier värda att berätta!



 
 

Mycket kärlek!

En fantstiskt fin vecka - mycket beroende på att vi fått ha barnen hemma. Emilia har varit här i nästan två veckor och Oskar den senaste helgen - familjen är bäst tillsammans! Jag blir så oändligt lycklig över att få umgås med våra fantastiska barn. Ja, jag skryter lite men det får man göra som förälder. Det får faktiskt ALLA föräldrar göra - barnen är ju det bästa som hänt!

Men igår eftermiddag blev det tomt igen...
 

Vi skjutsade Oskar till bussen och Emilia till flyget och kramades extra mycket! När vi sedan kom hem ekade det lite tomt och t o m Snurre tyckte att det var några som fattades...


Han har fått mycket mystid och Emilia blev snabbt en favorit. Kärleken var ömsesidig!

Innan hemresa hann vi åka en sväng till mamma för att hon också skulle få träffa barnbarnen.

Glad och fin trio! 

Ja, vi hann en massa saker igår. Jag hade beställt fisk från Frisk Fisk och hämtade fin torsk och hälleflundra som nu är nedpackad i frysen. Lagade fisksoppa till sen lunch och det är ju för gott! En vardagsfavorit är Sandhamnssoppa och den kan varieras med det som finns hemma.

Mycket kretsar kring mat när familjen ses. Det är inte bara jag som gillar att laga och äta - och middagen har alltid varit den naturliga samlingspunkten. Att få umgås med sina vuxna barn är en ynnest och vi har verkligen haft trevliga middagar hela veckan.

I torsdags fick vi rå om lillebror Roland när vi åt Sliders till hockeyn och AIK slog Malmö med 9-0. Dubbel glädje!


I fredags hade Emilia önskat torskrygg med brynt smör och pepparrot och det blev riktigt bra. Hon har även infört grönkål som en ny favorit och rostar man den en kort stund i ugnen med olivolja, salt och peppar så blir den magiskt god!

Men sällskapet var ändå bäst:


Oskar och Emilia! 


Så söta och fina...


...och tålmodiga med mammans fotograferande! ;) 

Fredag blev sedan TV-kväll med några avsnitt av nya "Jägarna" och det var precis lagom ansträngande. I lördags hade jag bokat biljetter till premiären av Västerbottensteaterns "Hasse & Tages julafton" - en riktigt härlig föreställning!


Och hela fina familjen fick fortsätta umgås!
 
Dessutom fick vi sällskap av Emilias kompis Emelie och...


...finaste syrran! Så roligt att både få hänga lite och skratta (högt!) tillsammans! Vi funderar faktiskt på att hyra ut oss som publik. Vi ska däremot inte hyra ut oss gemensamt i öppna kontorslandskap... Haha! 


Fint program och superfin scenografi, mask och kostym! 


Bästa Kågis bakom pianot - då blir det alltid bra!

Första akt var en nummerrevy med Hasse och Tages texter där fler nummer var riktiga höjdare och andra kanske kunnat kortas. Andra akt ägnades åt "Karl-Bertil Jonssons julafton" och var verkligen superb! Alla skådespelare levererade på topp och en extra stjärna går till familjen Tyko Jonsson...


Porträttlika, slagfärdiga och alldeles bedårande! Micke Lindgren gör en strålande Tyko, Simeon Mayas tolkning av Karl-Bertils ömma moder är något alldeles särskilt och Nils Lundqvist bara äääär Karl-Bertil!

Stort tack också till David Andersson, Cecilia Ljung, Firelle Najjar, Jonas Åberg, Mattias Kågström och Ronald Vikström för era lysande insatser och underbara sånger! Vi var lyckliga och riktigt "julstämmiga" när vi gick hem! Ni måste se det här om ni får tag i biljetter - och glöm för tusan inte pausfikat med anisgrisar som var "to die for"...


Efter föreställningen skulle Emilia ut och äta med alla kompisar och vi fick bjuda Oskar och kusin Johan på oxfilé och rostade rotsaker - toppade med grönkål. Gött igen... 

Nej, det har inte gått någon nöd på oss den här veckan och jag är påfylld till både kropp och själ. En fantastisk kväll hade jag även i onsdags med alla tjejerna i hälsogruppen Kasam då vi besökte Lowima för en alldeles lysande kväll!


Lollo inledde med att berätta lite om verksamheten medan vi åt beställda mackor.
 

Joo, jag lyssnade också andäktigt och tycker att de bedriver en fantastisk verksamhet. Så kul att det också går bra!


Efter maten samlade vi ihop oss och funderade på vad vi skulle tillverka...


Lollos man Mattias skötte workshopen på ett mycket pedagogiskt sätt!


Instruktioner...


...och service med mer stearin när vi kommit igång! 


Glada och förväntansfulla tjejer!


Febril aktivitet!


Vi hällde och hejade och skrattade. Såååå roligt!


Det gällde att hålla tungan rätt i munnen och inte fundera så länge när man väl kommit igång.


Mona ser tveksam ut men allt gick hur bra som helst!


Mattias hejade på och som gammal hockeyspelare utsåg han givetvis lagledare...


Mysigt och kreativt! 


Inte en haka på fel plats. 


Det gäller bara att tänka på hållningen...


Goa' fina tjejer och mycket skratt!

En riktigt härlig kväll där vi naturligtvis kom hem med lite shoppingpåsar så här inför julen. Det finns massor med saker som man bara vill ha...

En kalasvecka med mycket ljus och värme - och massor med kärlek! Tack alla! <3




Små och stora stjärnor!

Förgyller min konvalescens med massor av fina stjärnor. En del är små och andra stora men de tillför sååå mycket glädje och kärlek! Lite knepigt att hoppa på kryckor men nu får jag belasta lite så det räcker med en här hemma. Det svåraste är nog att inte bli för övermodig...


Nyopererad försöker jag få rätt längd på kryckorna utanför Alfredson Tendon Clinic som delar lokaler med Specialistkliniken. Tur att maken hängde med till Umeå och kunde skjutsa mig hem - och även till Falmark där vi senare på kvällen fick hämta finaste flickan!


Citerar min syster: "Så många kryckor, så mycket kärlek!" Emilia har gjort en svårare operation och fått nytt korsband i knäet så nu kurerar vi oss tillsammans. Det är så mysigt!


Och så har vi ju Snurre som gärna sköter om oss när vi ligger i soffan...

I övrigt händer det inte så mycket och jag har verkligen varit ledig - läst och sett mycket TV. Vi har plöjt igenom serien "Vår tid är nu" som är riktigt, riktigt bra! Man blir galet engagerad. I fredags hade vi garagegänget här på middag (man kan hämta mat när man inte är så i språnget) och de gick sedan på Björn Skifs konsert som jag självklart också hade velat se - men jag måste prioritera foten nu. Kul dock för maken att slippa sköta om oss en kväll... haha!

Mamma ringer varje dag och frågar hur vi mår och är lite stressad över att jag ska hinna betala hennes räkningar innan den sista november - men det är nog ingen fara... På ett par veckor till ska jag ta stygnen och även komma igång med föreställningar i Umeå igen. 23, 24, 30/11 samt 1/12 spelar vi "Räkna med mord" på Elite Hotel Mimer och det ska bli så kul! 14/12 kommer vi också till Malå och 15/12 till Lövånger. Mer info och hittar ni på: http://profilteatern.se/forestallning/rakna-med-mord/ 


I söndags var det ju Fars dag och vi firade med  lite god mat och praliner. Ulf åkte till sin pappa i Lövånger och jag gjorde ett besök på graven och tände ljus. Det känns fint!

Att ha Emilia hemma innebär ju också att vi får glädjen att träffa alla hennes fina kompisar som kommer på besök! 


Emelie...


...och Amanda - med döttrarna Vera...


...och Alice! Vilka godingar!


Man blir helt förälskad i deras telningar...

Dagen efter kom Sara - som tyvärr inte hamnade på bild men som är en pärla i alla fall. Hennes ungar är också riktiga charmknuttar!


Ella! Jag älskar hur hon så självklart tar för sig.


Spexar som den värsta modellen!


Den blicken... livsfarligt söt!


Lillebror Max hakade också på. Tummen upp!


Eller lillfingret!
 

Eller kanske ändå tummen!

Eller båda!
 
Skratt och kramar och bus har fyllt huset och det gör en lycklig ända in i själen! Det finns många goa' fördelar med att ha Emilia hemma... Igår kväll var det dock dags att samla andra stjärnor och gå på bio. Det var såååå länge sedan.
 
Här har ni mig tillsammans med gamla vännerna men unga stjärnorna Marika och Carina. Vi tog ledigt och gick på en helt fantastisk film; "A Star is Born" med Lady Gaga och Bradley Cooper som också regisserat. Var har han varit i hela mitt liv? Haha! 
 
Imponerande skådespelarinsatser, bra musik och en väldigt stark story gör att jag ger den 5*****! Tiden flög fram och jag skulle lätt kunna se den igen. Riktigt, riktigt bra! <3


Dagens stora stjärna är dock min älskade Syster Yster Malin som fyller 45 år! Vad hände? Om hon är 45 kan jag väl knappast vara 27? Hmm...

Nåja, ålder är ju bara en siffra och hon har trots sin ungdom massor av klokskap och erfarenhet! Tack för tårtan fina och ha en fortsatt fin kväll. Vi älskar dig! <3
 
Avslutade kvällen med massor av godsaker från Stadskällaren och en hockeymatch som visserligen hade en töntig kommentator men ändå slutade med vinst för Skellefteå! Såååå skönt!

Imorrn är en ny dag och den kanske slutar i Luleå? Ja, vi får se hur det känns i foten och skallen. Ha det fint alla! :)
 



Het och lite galen...

Idag har jag äntligen fått operera min fot och det har hittills gått alldeles utmärkt! Ja, jag säger hittills eftersom bedövningen ännu inte har släppt... haha! 


Igår kände jag mig dock lite tät i skallen och började bli orolig för att eventuellt bli förkyld (feber = ingen op) så jag laddade med massor av ingefära och bestämde mig för att koka en chilistark gryta.

Det var också dags att provsmaka vår egenodlade chili som jag torkat. Tog en stor tugga - och blev tagen på sängen... sååååå stark! När jag efter en timme fått tillbaka känseln i munnen så var också min begynnande förkylning borta... Haha! Chili FTW!

Igår var det ju också rolig TV-sändning med boktips i Go'kväll och det blev ett tjejstark program med några riktiga finingar:
 

Linda Olofsson programledde, Agneta Norrgård tipsade om böcker tillsammans med mig och Sophie Dow var gäst i soffan. 


Jag och Sophie klickade direkt och pratade ungefär lika mycket. Det var ingen tystlåten sändning...haha! Hon är iaf en fantastisk människa/mamma/journalist som skrivit en bok om dottern Annie som har en mycket ovanlig funktionsnedsättning. 
 
Jag var nog inte ensam om att bli varm och rörd när hon pratade om boken "När livet inte följer manus" och har varit på bokhandeln och skaffat den. Kanske kan vi ses någon gång i framtiden om jag besöker Edinburgh där hon bor med sin familj. Ett härligt möte!


Och Bea Szenfeld gjorde fiffiga kvastar av återvunna petflaskor. Det är en kvinna med enorm fantasi och stort miljöansvar!
 
Pussåkram fina och tack för fint samarbete! 


Fick också träffa Jovan, Susanne och Olle Sarri som spelade in programmet innan oss. Olle och jag samarbetade ju i barnprogramserien "Skrotarna" där han hade huvudrollen. Som ni ser är det inte bara jag som tar selfies... 
 
Idag var det bara att ta nya tag, stiga upp tidigt (förkylningen borta!) och köra till Umeå och Alfredson Tendon Clinic där jag opererats. Kände mig trygg och i gott sällskap:
 

Många stora har gått före... Och blivit bra!
 

Om jag igår var piffad för TV så var dagens look lite mer spartansk:
 
Eller vad säger ni? Haha! Med grön hatt (något nytt för Emma?) i lokalbedövning fick jag ligga och leka med telefonen under operationen. Ja, om chilin var het så är jag själv mest crazy och kom med glada tillrop under tiden.

Hade också tre spanska läkare med i rummet som studerade operationen och tror att jag måste göra en egen tröja (haha!) som jag kan skicka till kliniken som minne... Allt gick i alla fall enligt planerna och nu har vi kommit till hotellet där jag ska försöka hålla mig i skinnet med foten i högläge. 

Nu siktar jag mot stjärnorna - eller åtminstone till motionsspåret!

Tusen tack för alla lyckönskningar och glada tillrop! Jag mår fint och lovar att följa doktorns order om att ta det lugnt i sex veckor... För den som undrar om föreställningen "Tillsammans" som jag planerade till 8 december så är den nu framflyttad till 1 februari och jag återkommer med info. Kramar till er alla! <3
 
 
 
 

Inre kraft!

Dagarna rullar på och jag känner mig ödmjuk, tacksam och faktiskt riktigt tillfreds med livet! Det trodde jag väl knappast att jag skulle säga när det här skolfotot till höger togs för mer än 40 år sedan:
 
42 år mellan bilderna... Jag har åtminstone blivit skarpare! 
 
Största skillnaden är väl, förutom TV-sminkningen... haha!, den inre kraften som jag inte hade på samma sätt när jag var ung. Jo, jag tog nog plats då också men idag är jag tryggare och försvarar mig själv på ett annat sätt.

Blev så inspirerad av Demokratiaktivisten Malin Ackermans inlägg om att äga sitt liv och sin dag. Vi är inte bara maktlösa åskådare som står och ser på medan livet pågår. Vi är skaparna av vår egen verklighet så det gäller att respektera och gilla sig själv. "Ju mer du är i kontakt med din egen kraft, desto mindre tillåter du andra att använda den och utnyttja den." Tack för den Malin!
 
I övrigt har det varit en kanonfin vecka - och inte bara för egen del!
 

Piteås damer tog SM-guld och det var ju för roligt! Vilken säsong de gjort och vilket enormt arbete de har lagt ned för att komma dit. Imponerande!


Snön föll, vinterdäcken åkte på och promenaderna har delvis fått göras i icebugs - dessa makalöst bra skor!


Ja, Solbacken är fin även i kvällsljus och jag njuter av att komma mig ut.


Har även hunnit med tre pass "Stride" på 360. Tycker namnet "Indoor walking" är bättre men det är kort och gott ett konditionspass med crosstrainer som aktiverar hela kroppen.  

Försöker hålla igång allt vad jag kan nu inför nästa veckas operation då jag räknar med att bli stillasittande ett par dagar. Glädjande nog får jag sällskap här hemma då Emilia också opereras (nytt korsband) och kommer hem i tio dagar under sin sjukskrivning. Såååå mysigt! 


I torsdags hade bästa "Gerillan" ett litet samkväm med te, nybakta scones och massor med viktigt och oviktigt prat i soffhörnet. Alltid så roligt att träffas och bara få vaaaaara... Tack för kalasfika Tina och tack till Karin som bidrog med kvällens klokord på hemvägen:
 

Haha! På pricken... 

Vår katt Snurre lever och frodas, springer ut och in, äter som en liten häst och kommer garanterat att bli en stor kille. Men han är ju fortfarande en ganska busig unge och håller oss gärna igång på kvällarna.


Leker kurragömma...


Tuggar plasttandpetare... Undrar var han lärt sig det? Haha! Men nej, han fick inte behålla den då jag blev rädd att han skulle svälja den hel.

Och vilar sig i form... sötnöt!

Igår var det Halloween och vi hade som tur var laddat med godis när det kom några små söta busar på besök:


Bus eller godis? Holly, Molly och Ebba bor längre ned på gatan och hade eskort av sin pappa. Så söta!

Idag är det Allhelgona och det har blivit besök på gravarna även om jag höll på att försova mig... Ja, jag somnade om men vaknade med ett ryck och studsade iväg för att träffa mamma och fina lillebror Roland:


Fina!


Mamma och Malin hade gjort fint på graven redan förra helgen och nu tände vi ljusen och bytte batterier. Mysigt att ses men jag kände mig lite seg och har därför tagit det rätt lugnt i eftermiddag.


Åkte tillbaka ikväll då jag tycker att det är så vackert med alla ljus som brinner. Det är en fin helg att minnas de som gått bort.

Gjorde också ett besök på graven hos Maggan - granne och vän som tyvärr gick bort alldeles för tidigt.

Nu minns man ju alla som gått bort även övriga dagar på året men det är fint med tid till lite kontemplation och då kommer Allhelgonahelgen som en skänk från ovan. Maken åkte till Lövånger, följde sina föräldrar på kyrkogården och tände ljus för sin syster och båda våra farföräldrar. Fint! 
 
Nästa vecka blir det möten och jobb måndag, TV-sändning på tisdagkväll och sedan operation på onsdag. Håller tummarna för att allt ska gå bra! Njut av helgen och ha det fint alla! :)
 
 
 
 
 

RSS 2.0