Världens barn!

Oj, vilken eftermiddag och kväll! Så mycket musikalisk glädje! Jag är alldeles varm i hjärtat!!! :) Nu har jag varit i Andertorpsaulan sedan i eftermiddags men är ändå inte trött. Alla barn och ungdomar ger så mycket energi tillbaka! Vilken kraft och vilka begåvningar det finns!


Det började med repetitioner och det var bra att sitta med för att få lite uppfattningar om vem som spelade och vad titlarna i mina papper stod för. Här är det Ulla Lundqvist som dirigerar Skellefteå Symphonic Band! Det ser lite ödsligt ut på scenen men vänta bara!


Rose-Marie Hägglund ledde mina favoriter: Körklara! Den yngsta kören i Musikskolan kommer från Åk 2! Och de började som rookies i augusti för att nu framträda (2 gånger!) som artister i oktober! Här värmer de upp!


Och här ska de framföra "En värld av vänner"! Helt ljuvliga!


Inte alltid lätt att göra samma rörelser samtidigt men till slut gick det! Och det här var ju bara repetition! :)


Jag hann ut en sväng för att köpa lotter! Inhandlade sex stycken och vann på fyra av dem! Bra utdelning! Och fiiina priser! Massor med företag hade skänkt både presentkort och varor! Med lotterier, fikaservering och entré drog vi in över 39 000:- ikväll!!! Helt fantastiskt! Ett stort Tack till alla som jobbat för att veckans konserter skulle kunna genomföras!


Och det kom mycket folk! Nästan fullt i salongen och lika fullt på scenen! Här avslutas hela konserten med ett stort och gemensamt "We are the world"! Men bäst var nästan låten innan där småttingarna från Körklara fick stöd av ungdomssyfonikerna i "Ge världens barn världens chans"! Man fick gåshud!


Fantastiska barn och ungdomar! Tack för att jag fick vara med och bidra till att fler barn i världen får bättre hälsa, utbildning och framtid! Det kändes "gött"!

Men det är ändå märkvärdigt svårt att glädja alla. Jag tackade och tackade, höjde musiklärarna till skyarna, barn och ungdomar ännu högre, gav eloger till alla som jobbat ideellt med detta arrangemang och för Världens Barn i stort! Tror ni inte att det ändå kom fram en dam när vi hade avslutat som sa: "Du glömde tacka oss som serverade fikat..." Ja, vad ska man säga... Ibland måste man inse att man själv spelar en väldigt liten roll! Det var ju världens alla behövande barn som var viktigast ikväll!

Stor kram till er alla!