Vänner och hundar
Ännu en helg har gått och jag kan knappast säga att jag legat på latsidan när det gäller umgänge! Maken har jobbat hela helgen så jag började med att träffa några andra gräsänkor i fredags; Mie och Anki!
Att komma ut till stugan i Boviken är magiskt! Solen höll på att gå ner och havet bjuder på fantastiska vyer.
Mie är en riktig hundvän så hon började genast med att lära Cecilia och Tims hund Raija lite nya tricks!
Vilken goding hon är!
Sedan åt vi suring... Mmm... Det var sjukt gott även andra gången (på tre dagar!). Min mage har protesterat lite över veckans diet - men det är smällar man får ta!
Jag trodde ett tag att det var dimmigt ute men sitter tre kvinnor i ett glashus och pratar sju stugor fulla så immar det tydligen igen... Haha! Tack Anki för en fantastisk kväll med god mat och dessert!
Det är t o m roligt att diska när man får vara ute vid havet! Ja, det är ju i och för sig lätt för mig att säga när det är Mie som gör det... :P
Ingen dimma - men det mörknade på. En helt underbar kväll som vi avslutade med bastu och ett dopp i havet!
Lagom till nattamaten och hemfärden (hur kunde klockan bli halv tre??) så var det både stjärnklart och norrsken. Usel bild men ni ser i alla fall Karlavagnen lite svagt...
Somnade väl vid fyra och blev väckt av telefonen tre timmar senare. Kanske inte bästa förutsättningen för en pigg lördag men ibland behöver någon ens hjälp och stöd och då vill man gärna finnas till hands.
Segade på hela dagen och fick sedan besök på aftonen av lillebror som kom med älgkött och lillasyster med familj som skulle hämta en ranson. Jätteroligt att ses (och tusen tack för köttet Roland!) men vi skiljdes väl 17.30 och en halvtimme senare skulle jag vara piffad och klar på teatern... Det är tur att jag är snabb och har kort hår!
Det var premiär på "Warner Oland" - föreställningen om Bjurholmspojken som åkte till Amerika och blev känd Hollywoodskådis där hans främsta roll var den som (kinesen!) Charlie Chan. Publiken inbjöds komma i 30-40-talskläder och jag var inte sämre:
Här äntrar jag röda mattan tillsammans med Anna-Lena Lundmark!
Alla var piffade och här tog Mia emot med snygg klänning och rätta frisyren!
Jag raggade snabbt upp unge herr Thomas som till vardags jobbar på teatern. Tyckte att vi blev ett mycket snyggt par. Det roliga är ju att när man klär ut sig så här börjar man också prata tidsenligt och vi hade många av oss en del roliga konversationer! En kul grej!
Alla var där! Lite mingel i baren och vips kommer nyhetsankaret Bengt Magnusson gående för att hämta lite luft. Han är för övrigt gift med Norrbottensteaterns avgående chef Karin Enberg.
Och Fransesca älskar den här tidsepoken! Hon passar dessutom fantastiskt bra i både frisyren och den här eleganta klänningen!
Sedan började föreställningen som handlar om mycket mer än Warner Oland. Den speglar det slitiga livet bakom kulisserna och även tidsepoken där kineser inte fick spela kineser och en filmkyss mellan en vit och en svart var helt omöjlig. Warner spelade alltså kines och blev hyllad i Kina trots att han inte kunde mer än en mening på deras språk.
Greger Ottosson gör Warner med den äran och Margaretha Niss hans hustru och en del andra roller där hon också var galet rolig! En fin kväll med en föreställning som både underhåller och väcker frågor. Bra jobbat allihopa!
Idag åkte jag äntligen norrut för att hälsa på min bästa vän Åsa som legat på sjukhus och nu är hemma för att rehabilitera sig efter sviter av en operation och blödande magsår... Huga vad rädda vi var när det var som värst och nu är det lång kämpig vila som gäller. Jodå, vila är bland det svåraste som finns för en människa som är van att ha tusen järn i elden.
Så roligt att ses! Vi har suttit och kluddat lite tavlor, pratat, skrattat och jag har fått gå/springa en lång sväng med Alma som är världens finaste Lagotto. Hon blev också så glad när jag kom!
Finaste Alma! En stund senare kom Åsas kompis förbi med sin boxer Doris och då blev det livat i holken!
Doris - the boxer! Sex månader gammal och ett väldigt gulligt energiknippe!
Doris var både valpigt leklysten och påflugen - men Alma sa ifrån till slut. Det är så bra när hundarna får tukta varandra.
Här började Alma ge upp... "Men ta bort henne..."
Och Doris jagade runt så att tandköttet inte hängde med... Haha! Här ser hon ut som en gädda... Men en söt sådan!
Drinking problem?
Smoking problem? Nej, det är bara ett ben... För övrigt Almas, som hon sedan tog tillbaka.
Åsas fina kompis Marie tillika Doris matte. Kul att ses igen!
Kvällen har vi avslutat med middag tillsammans med finaste sonen Simon! Han har varit och röjt i skogen åt sin mamma och stannade för att smaka renfilé, rotsaker och kantareller som jag lagade till. Det satt riktigt bra och dessutom hade Åsa gjort blåbärspajer... Mmm... Det går alltså ingen nöd på mig!
Nu är det ganska lugnt i stugan. Jag blir kvar till imorrn och här är det två trötta damer som knoppar in tidigt. Därför säger jag godnatt så ses vi kanske imorrn? Ha det fint alla!