Hör ni... vet ni...
...att jag har upptäckt en grej. Och det är att jag har mycket mindre besökare på bloggen när jag inte skriver... Haha! Det var väl kanske inte någon häpnadsväckande analys men det får bli som det blir nu när semestern (och sommaren?) kommer. Förr fick jag dåligt samvete när jag inte skrev en dag och tyckte att statistiken såg usel ut. Numera kan jag tycka att det faktiskt är OK i alla fall! Man behöver inte alltid prestera bäst.
Viktigast är ju att jag får använda det här forumet till en form av dagbok. Ni anar inte hur roligt det är att söka igen resor och andra roligheter och återuppleva allt. Det är helt perfekt! Man kan också se hur ens egna tankemönster förändras och det är oftast väldigt nyttigt rent självkritiskt. Hade jag t ex verkligen rätt?
Nu har vi ju kommit ända in i juli och det gick bara hur snabbt som helst! Vad hände? Jag började juni med att få halsfluss och sedan blev det jobb och vips är vi här! Semester... Smakar på ordet. Känns fint men ännu har inte ledigheten riktigt tagit över. Första juli började i alla fall med en dag med mamma där jag hämtade henne och följde med till ortopeden för fortsatt bedömning av hennes knä och början till tre månaders väntan på operation. Kan skriva en hel uppsats om den dryga och cyniska läkaren men det tar jag en annan gång. Väljer att fokusera på det positiva:
Som Folktandvården! Mamma hade bitit sönder en tand och jag ringde i tisdags och fick tid dagen efter. Fantastiskt! De var dessutom supertrevliga och både lagade och bokade in nya tider som ett hejsan.
Så tycker jag att vården ska vara. Folk som inte tycker om människor, eller inte har någon social kompetens, ska inte heller jobba med att ta hand om människor! De må vara hur intelligenta och kunniga som helst men det hjälper inte... De är på fel plats!
Viktigast är ju att jag får använda det här forumet till en form av dagbok. Ni anar inte hur roligt det är att söka igen resor och andra roligheter och återuppleva allt. Det är helt perfekt! Man kan också se hur ens egna tankemönster förändras och det är oftast väldigt nyttigt rent självkritiskt. Hade jag t ex verkligen rätt?
Nu har vi ju kommit ända in i juli och det gick bara hur snabbt som helst! Vad hände? Jag började juni med att få halsfluss och sedan blev det jobb och vips är vi här! Semester... Smakar på ordet. Känns fint men ännu har inte ledigheten riktigt tagit över. Första juli började i alla fall med en dag med mamma där jag hämtade henne och följde med till ortopeden för fortsatt bedömning av hennes knä och början till tre månaders väntan på operation. Kan skriva en hel uppsats om den dryga och cyniska läkaren men det tar jag en annan gång. Väljer att fokusera på det positiva:
Som Folktandvården! Mamma hade bitit sönder en tand och jag ringde i tisdags och fick tid dagen efter. Fantastiskt! De var dessutom supertrevliga och både lagade och bokade in nya tider som ett hejsan.
Så tycker jag att vården ska vara. Folk som inte tycker om människor, eller inte har någon social kompetens, ska inte heller jobba med att ta hand om människor! De må vara hur intelligenta och kunniga som helst men det hjälper inte... De är på fel plats!
Andra positiva saker som hänt var ju att pappa fick komma hem från lasarettet i tisdags. Han är trött och lite klen men ändå hemma och väldigt glad för det! Han sover mycket men kroppen verkar funka och det är huvudsaken. Mamma tycker också att det är skönt med sällskap igen!
Onsdagkvällen hade vi bokat in segling med ett par kompisar. Nej, det är precis som ni tror, jag kan inte segla - och inte maken heller... Men man vill ju gärna testa nya saker och det ser fascinerande ut! Hemma var det nästan vindstilla på kvällen men vi åkte ut till Kurjan för att möta upp.
Onsdagkvällen hade vi bokat in segling med ett par kompisar. Nej, det är precis som ni tror, jag kan inte segla - och inte maken heller... Men man vill ju gärna testa nya saker och det ser fascinerande ut! Hemma var det nästan vindstilla på kvällen men vi åkte ut till Kurjan för att möta upp.
Vackert i hamnen och lite krusning på vattenytan. Perfekt! Jag hade en vag tanke om att det skulle se ut så här... Haha!
...men ute till havs var det både vita gäss och fiskmåsar... Huga!
Maken hittade ett perfekt ställe där det inte blåste ett dugg.
Men flaggan talade ett annat språk. SSSR = Satan Sån Sjögång - Retirera! Haha!
Så anlände sällskapet och de är ju vana vid båtar och vatten. Jag är nog mest fascinerad på håll... Jo, jag älskar ju havet men har stor respekt!
Andra verkade komma tillbaka helskinnade men vi beslöt ändå att det nog blåste väl mycket för en betydligt mindre båt och första försöket.
Ja, ni ser ju hur glad jag är - över att stå kvar på land? Haha!
Vackert väder och trevligt sällskap slutade istället med en promenad runt området och en fisk- och räkmiddag på Sjökrogen.
Nedanför den låg också den här Wåga-de skutan. En klassiker som doftade gott av tjära.
Sedan tog vi en tur tillsammans och åkte runt för att "si". Det blev en sväng runt vackra Kallholmen där det verkligen råder skärgårdskänsla.
Det gamla vattentornet står också kvar. Borde ha kunnat användas till något roligt men den som ville köpa det för att bygga lägenheter eller eget hem fick som vanligt inte köpa. Den svenska avundsjukan tillåter ingen annan att satsa - och, gud förbjude, kanske vinna... Tragiskt! Jag tycker att det är fantastiskt att andra människor lyckas med sina projekt! Det kan bara betyda att samhället går framåt och utvecklas!
Vi hann också se en barndoms sandstrand som på 60-talet var fylld med ungar. Nu ser den betydligt mindre ut - eller så har vi blivit större... Haha!
En fin kväll som avslutades med att vi körde hem och såg dessa turturduvor uppe på lyktstolpen! Fint det också!
Nu ska vi jobba vidare men att fylla semestern med allsköns roligheter och lata dagar! Lite jobb ska det väl bli någon regnig dag men nu väljer jag själv och när alla andra har semester blir det också rätt lugnt på den fronten. Ha det fint alla och njut av värmen! :)