Spridda skurar...

Jag smålever mest hela tiden, äter, sover, jobbar och umgås men får nog bli bättre på att prioritera bloggen efter nyår. Ett löfte? Eller ett hot? Haha! Det har i alla fall varit full rulle (igen). Jag förstår inte att det bara blir fullt trots att man börjar med en tom kalender vissa dagar. Kan det bero på att jag är så lätteggad och hakar på allt som hörs och rörs? Förmodligen. Sedan kan det också bero på just att jag bloggar. Hade jag inte gjort det hade jag knappast tittat tillbaka och noterat aktiviteterna...

Fredag blev i alla fall en behövlig runda på stan varvad med städning och tvätt som har lust att samlas på hög så fort man vänder sig om. Som avslutning handlade jag mat och gran och annat som behövdes. Tur då att vi var bjudna på middag hos Anders och Harriet som hade laddat med Gourmetpåsar! Nice!


Kalvryggbiffen var fantastisk och den här äppelkakan till dessert med brynt smör... Ja, ni fattar. Magisk! Det blev också en trevlig kväll med mycket surrande. Tusen tack för att vi fick komma!

Lördag spenderade jag också ett par timmar på stan och gick i så många affärer bara för att hitta en grej som jag hade bestämt mig för att köpa. Men till slut så... Det blir väldigt få klappar i år men desto mer lugn och ro med bästa familjen. Det är ju det jag helst vill!


Lördag kväll hade jag biljetter till Västerbottensteaterns "Lady Day" med Fransesca Quartey och Tor Holmström. Passade på att än en gång få glädjen att träffa finaste Anna som hängde med! Dubbelt så roligt kan man säga!


Det var inte slutsålt så vi hade tur som bokade sent. Annars har det nog varit proppfullt men den här helgen kanske folk vill vara hemma och pyssla? Nåja, vi hördes rejält ändå! Haha!


Och så kom stjärnan! Ja, Fransesca har helt klart stjärnstatus när hon kommer in som Billie Holliday och hon lotsade oss sedan genom legendens händelserika och stundom tragiska liv.


Och alla sångerna... Lady Day var ju en av de främsta jazzsångerskorna och melodierna är välkända och fantastiskt fina. "God bless the child" och "My man" och... ja, ni fattar. 

Och så Fransesca då. Som hon sjunger! Heeeeelt fantastiskt! Hon leker fram de mest fantastiska toner! Jag är sjukt impad av både henne och Tor - och vi var också så berörda av allvaret i historien om en legend som i år skulle ha fyllt 100 år. Otroligt fint berättat! Tack!
 
Sedan höll jag på att glömma att jag lovat avsluta kvällen som barnvakt då syster och svåger skulle på bio men det gick fint det också! Mindre fint var det när jag kom hem och några kompisar till grannbarnen anlände 01.30, öppnade dörrarna på bilarna och spelade musik på maxvolym! Det var så högt att jag trodde att de var inne i sovrummet... Så jag nödgades vara lite grannkärring och rya på bron så att de sänkte volymen...
 
Annars är jag mest glad - och särskilt nu när Oskar har kommit hem! Nu börjar julfriden närma sig! <3
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0