Upp å ner...

Känslomässig berg- och dalbana idag då oron för mina kära sjuklingar är stor! Pappa är trött och slut efter operationen och behöver nog mer än ett par dygn för att återhämta sig. Imorrn ska Malin gå dit med gullungarna och deras närvaro brukar ta fram glädje och energi som egentligen inte finns. Hoppas på det! Och min vän är inte heller i någon stor form jag håller tummar för alla och tänker vackra, starka och kärleksfulla tankar! 

En annan person som både tänker och agerar kärleksfullt är finaste Majbritt som bor i närheten. Idag plingade det på dörren och jag öppnade i nattskjortan men inte ens det skrämde henne... 


På väg till stugan i fina bilen stannade hon på en kopp kaffe och en stunds surrande. Sååå trevligt!


Hon hade också med sig blommor - utan särskild anledning... Jag blev så glad och rörd! Tusen Tack fina du!

Efter den här starten på dagen gick resten som en dans. Ja, eller dans och dans... Vi skulle åka bort och allt jag tänkte packa hade krympt eller kändes bara fel... Kanske hade jag också tankarna på annat håll?

Men vi hade bestämt oss för att åka till Stockholm i helgen och så fick det bli! När maken jobbat klart körde vi ner till Umeå för att flyga därifrån. Vi bokade visserligen i sista minuten men det är ändå helt sjukt att flyg från Skellefteå skulle kostat 3 500:-/person och med Norwegian kunde vi åka från Umeå för 2 500:- för oss båda! Vi borde verkligen få fler bolag att trafikera Falmark.

Och i Stockholm var det full fart på Sveavägen när vi kom med taxin. Massor med fina bilar som cruisade runt. Kändes som om vi flyttades 20 år tillbaka då vi åkte på bilträffar som Wheels Nats.


Falafelkungen?


Lite stilkrockar...


Fin rod!


Mmm... Mycket gult! Sponsrad?
 

Fin firmabil!


Det fanns både låga...


...och extremt höga!


Blanka...


...och matta!


Den här mattsvarta skönheten från senare delen av 30-talet hade också lackade kulhål. Coolt!

Men vi gav ändå upp till slut och gick upp till lägenheten som vi fått låna i helgen.

Framme! Vi säger som barnen gjorde när de var små och vi kunde bo i Norrans lägenhet när vi åkte på semester: "Äntligen är vi i Stockholm!" Haha!

Nu håller vi alla tummar för sjuklingarna i natt och ses imorrn!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0