On the road!

Ja, det där är inte bara titeln på sonens favoritbok av Jack Keroac utan också titeln på filmen efter samma bok som dottern tyckte var den sämsta hon hade sett när vi gick och såg den hela familjen i Göteborg förra året! Haha! De tycker verkligen olika! Nu är det dock temat för den här dagen och den tidiga morgonen då vi kom fram till Sundsvall! 
 

Underbart körväder hade vi i alla fall och ju längre vi körde desto närmare kom vi tiden för soluppgång. Det känns positivt på något sätt och bristen på trafik gjorde färden väldigt fri från stress!


I serien "Sevärdheter längs vägen" kommer vi nu till Klädhängaren i Ullånger! Ungefär lika snygg som osthyvlarna...


Och slutligen soluppgång i ryggen och toppen på den numera välkända Vedabron! Jag minns mina brevvänner från barndomen som skrev vykort när de åkt över Sandöbron som var en stor happening. Nu går det rätt fort - men snygg är den!

Reser sig som en enorm... stege?  (nej, jag kan inte kalla den phallos... haha!)
 

Gör sig bra i backspegeln med solen i bakgrunden! Vacker morgon på alla sätt. Och inte blev vi trötta heller.


I höjd med Härnösand började det skymta en regbåge bakom trädtopparna. Såg kanske mest ut som en klump med färger...


35 km kvar till Sundsvall och den börjar resa sig! (Neeeeeej, ingen sån symbol här heller! Vad har ni för humor? ;)


Läckert! Skulle det bli två?


Nej, men väl en hel! Jag har aldrig sett en så hel regnbåge! Vackert och välkomnande när vi nu kommit fram till Birsta där vi skulle övernatta i bilen. Och nu vet jag också vad som finns vid regnbågens slut:


REGN! Haha! Ja, det har väl regnat nu mest hela dan men det gör mindre när man ändå ska sitta i bilen. Vi sov i alla fall som stockar och slog upp våra ljusblå vid halv nio. Hade tänkt ge oss iväg på en gång men jag fick jobbsamtal som jag ville ta hand om .


Bra att de har ställt upp sittplatser utanför! Och här upptäckte vi också att frukostbuffén börjar serveras 09.00! Underbart!


Här sitter vi i restaurangen och har lastat för oss. Med fin utsikt över parkeringen (Hah!) och bilen borta till höger... 


Redan här var maken trött på mitt fotograferande och valde att inte ge mig fingret, men väl koppen... 
 

Vi fortsätter! I sevärdhetsserien kommer vi nu till Stora Enso i Garpenberg... Haha!

Men hallå! Vad är det här för något? Kafé? I Riddarhyttan nitade jag och svängde ner eftersom vi började vara kaffesugna! Ja, vi har ätit lunch också men vem fanken vill se hamburgare och feta pommes...? Jag ser dem fortfarande... Mitt fram på magen!
 

Jättefint ställe var det i alla fall! Ett gammalt lokstall som drevs av ett äldre par. Mannen (som för övrigt var född i Skellefteå) lärde mig att den här ställningen heter "Vattenhäst" och att det var därifrån man fyllde vatten till ångloken. Den stora cisternen finns kvar uppe i tornet.


Gissa om det var hembakta kakor och bullar? Joooodå! Och små fina koppar med blommor och guldmönster...


Och min barndoms favoritgodis Zig Zag... Var tvungen att testa! Lika goda och sega minttabletter!


De hade också gjort om lokstallet till ett litet museum/butik med retroprylar och loppissaker blandat lite huller om buller. 


Här fanns det gamla skyltar som man kunde köpa. Maken föreslog "Häxan"... Hygglo!


I cisternen längst upp fanns en liten tågutställning med historik! Vi stannade inte så länge men det är altid roligt att göra stopp på lite annorlunda ställen!
 
Här säger vi hej då från Riddarhyttan! 

Just nu har vi 20 mil kvar till Göteborg. Barnen är redan på plats och har följts ut på middag igår. Kul att de får rå om varandra alla fyra innan vi kommer och klampar in! Men vi längtar otroligt mycket efter att träffa hela gänget! Ser bara fram emot motion, dusch och tandborstning först! Och kanske lite mer sömn...

Allt väl på vår roadtrip och som ni förstår fungerar min nyinköpta router alldeles utmärkt! Skönt att kunna vara uppkopplad. Jag är ju lite berooooooende... Haha! Om vi sett några vilda djur längs vägen? Joo, tre rävar, varav en skabbig, och en grävling - död... På radion varnade man för en älgkalv som förirrat sig in på vägen ovanför Sundsvall. Måste ha hänt precis när vi passerat - kanske skrämde vi honom? Jag måste sänka volymen...
 
Hörs när det rörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0