Dagens drömmar...
När andra (unga och smala) bloggare lägger ut dagens outfit så lägger jag själv ut "Dagens Mat"! Symtomatiskt? Haha! Nåja, här får ni dagens lunch som blev en jädrigt god sallad!
Blandad sallad med rotsaker, gurka, sockerärtor, purjo, sweetchilikryddad kyckling och haloumiost! Satt som ett fläsklägg faktiskt! Dagens outfit får ni med andra ord vänta på... Haha!
Annars så har jag mest bara segat mig idag och njutit av att ha en lugn måndagmorgon! Det har blivit en favorit när det gäller vilodagar. Och jo, man får ta vilodag mitt i veckan när man jobbat helgkvällar. Det står i mitt avtal med arbetsgivaren... Jag har mycket synpunkter på henne men ibland är hon riktigt bra!
Nu över till den mer diffusa avdelningen...
Nu är ju också Melodifestivalen avgjord och jag kom att tänka på den Dröm som jag hade på fredagnatt. Om det var ett resultat av att vi hade spelat i Robertsfors eller om det var någon sorts stödnervositet åt alla deltagare vet jag inte men jag och Åsa skulle naturligtvis vara med i Melodifestivalen! Vilken låt vi skulle sjunga vet jag inte men själva tävlingen ägde rum i ett jättelikt varuhus (likt Harrods) som på samma gång också var en del av Gröna Lund... Hur rörigt som helst!
Scenen var liten och som trappa upp på den hade man ställt en stol och på den en massa små elektronikprylar som man skulle kliva upp på... Det var viktigt, annars skulle man inte komma sig upp. Märkligt då höjden på scenen var ungefär 40 cm. I drömmen är verkligheten ofta en aning skruvad... Men vi kom till varuhuset och skulle sätta oss i sminket vilket för oss båda var på helt olika platser. Åsa hade ett helt team med sig som tog hand om henne och jag hade naturligtvis ingen alls... Varuhuset bestod också av massor med likadana små rum med likadana vita dörrar. När jag skulle gå ner till scenen så började jag först titta på kläder på olika avdelningar(oväntat?!) och när jag var klar med detta visste jag naturligtvis inte var jag var. I högtalarna hörde jag att vi skulle ta plats på scenen men jag irrade fortfarande runt i de små rummen...
Plötsligt var jag utomhus men kunde fortfarande inte hitta scenen. Fick massor med tips men ute på Gröna Lund var det samma typ av labyrinter. Då dök maken upp till min räddning och hade en idé om att vi skulle ta bussen dit. Det kändes osannolikt men jag sa ja. Han ville också åka lite karusell men jag kände mig en aning stressad eftersom vi skulle upp på scenen. På uppmaning från honom hoppade vi av på en hållplats som skulle ta oss direkt fram till scenen - men när vi klivit av bussen var vi låååångt ifrån Gröna Lund. Vi träffade en kvinna som undrade vad vi gjorde där och uppmanade oss att ta oss några kilometer till fots över ett högt berg för att komma rätt. Joo, det gick bra och vandringen kan inte ha tagit mer än ett par minuter. Märkligt igen...
Nu är ju också Melodifestivalen avgjord och jag kom att tänka på den Dröm som jag hade på fredagnatt. Om det var ett resultat av att vi hade spelat i Robertsfors eller om det var någon sorts stödnervositet åt alla deltagare vet jag inte men jag och Åsa skulle naturligtvis vara med i Melodifestivalen! Vilken låt vi skulle sjunga vet jag inte men själva tävlingen ägde rum i ett jättelikt varuhus (likt Harrods) som på samma gång också var en del av Gröna Lund... Hur rörigt som helst!
Scenen var liten och som trappa upp på den hade man ställt en stol och på den en massa små elektronikprylar som man skulle kliva upp på... Det var viktigt, annars skulle man inte komma sig upp. Märkligt då höjden på scenen var ungefär 40 cm. I drömmen är verkligheten ofta en aning skruvad... Men vi kom till varuhuset och skulle sätta oss i sminket vilket för oss båda var på helt olika platser. Åsa hade ett helt team med sig som tog hand om henne och jag hade naturligtvis ingen alls... Varuhuset bestod också av massor med likadana små rum med likadana vita dörrar. När jag skulle gå ner till scenen så började jag först titta på kläder på olika avdelningar(oväntat?!) och när jag var klar med detta visste jag naturligtvis inte var jag var. I högtalarna hörde jag att vi skulle ta plats på scenen men jag irrade fortfarande runt i de små rummen...
Plötsligt var jag utomhus men kunde fortfarande inte hitta scenen. Fick massor med tips men ute på Gröna Lund var det samma typ av labyrinter. Då dök maken upp till min räddning och hade en idé om att vi skulle ta bussen dit. Det kändes osannolikt men jag sa ja. Han ville också åka lite karusell men jag kände mig en aning stressad eftersom vi skulle upp på scenen. På uppmaning från honom hoppade vi av på en hållplats som skulle ta oss direkt fram till scenen - men när vi klivit av bussen var vi låååångt ifrån Gröna Lund. Vi träffade en kvinna som undrade vad vi gjorde där och uppmanade oss att ta oss några kilometer till fots över ett högt berg för att komma rätt. Joo, det gick bra och vandringen kan inte ha tagit mer än ett par minuter. Märkligt igen...
Glad som en lärka hittade jag rätt och närmade mig scenen där jag möttes av arga människor som minsann aldrig skulle kalla upp mig igen! Åsa hade redan sjungit vårt bidrag och jag hade inte ens fått på mig rätt långklänning...
Där slutar drömmen och jag inser nu att den där tävlingen förmodligen inte är något för mig. Jag gruvar mig med andra ord inte för att sjunga - utan mest för att hitta till scenen... Vad säger då drömmen till mig?
Sluta stressa? Lita aldrig på din man? Sluta shoppa - du blir bara förvirrad? Skaffa dig ett vanligt jobb? Haha! Ja, jag har ingen aning men väljer att softa idag tillsammans med maken och att absolut inte åka buss! Man vet aldrig vid vilket berg man blir avsläppt...
Där slutar drömmen och jag inser nu att den där tävlingen förmodligen inte är något för mig. Jag gruvar mig med andra ord inte för att sjunga - utan mest för att hitta till scenen... Vad säger då drömmen till mig?
Sluta stressa? Lita aldrig på din man? Sluta shoppa - du blir bara förvirrad? Skaffa dig ett vanligt jobb? Haha! Ja, jag har ingen aning men väljer att softa idag tillsammans med maken och att absolut inte åka buss! Man vet aldrig vid vilket berg man blir avsläppt...