Älskade Oskar 25 år!

Helt otroligt att det idag gått 25 år sedan vi blev föräldrar till en alldeles fantastisk gosse! Han kom som ett skott tre månader för tidigt men har sedan dess gått från klarhet till klarhet och är en klok, humoristisk, rättvis, omtänksam och kärleksfull ung man! En svärmorsdröm skulle jag säga och där kan nog Lisas mamma hålla med! Vi har båda haft tur!
 

Därför blev det tidig revelj och jag var faktiskt uppe före födelsedagsbarnet! Vi hade ju bestämt oss för en gemensam frukost när han inte önskat sig någon tårta på sängen.


Han blev välfotograferad... Haha! Ja, det är inte bara jag som tycker att han är gullig!


De är för övrigt väldigt söta tillsammans! Lite paketöppning och annat fix innan vi fick främmande av Lisas familj och Oskars kompis Adam som kom för att födelsedagsfika!


De inledde med vacker sång och paket! Härligt!


Oskar öppnade sakta men säkert och fick en weekendresa till Berlin av Lisa! 


Nästa paket innehöll en kaffekvarn som han verkligen önskat sig! Mormor Yvonne hade också köpt kaffebönor så nu gäller det att ila till Luleå för att hinna smaka kaffet innan det tar slut... Oskar gillar nämligen kaffe! Han också!


Kul att Lisas bror Nils hängde med och roligt att få träffa Adam igen! Det blir minsann inte ofta nu för tiden!
 

Efter smörgåstårta blev det chokladtårta med frukt och bär och vaniljkesella. Yvonne hade bidrog också med underbara bullar! Ett riktigt kalas!
 

Fint kort fick han också! Men som den mamma jag är så gillade jag ju baksidan bäst...:

Älskade, underbara Oskar! Stort Grattis igen på 25-årsdagen! Så glada vi är över att vi fick just dig! Ja, vi är lika lyckliga över att ha fått Emilia men idag är det ju din dag! 

Avslutar därför dagens blogg med Erik Lindorms dikt "Lyckans minut" som vi fick när du kommit till världen! Jag blir rörd varje gång jag läser...

"Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick?
Att fjärdarna gnistra och jorden är varm,
och himmelen utan en prick?

"Vad är det för tid, vad är det för år?
Vem är jag? Vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever. Jag lever. På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut."
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0