Tacksamhet

Det har gått ett par dagar sedan begravningen av min älskade faster Sonja i fredags men jag kände att jag behövde samla ihop mig lite innan jag skrev. Fortfarande är det så sorgligt och ofattbart att hon inte längre finns - men hennes fantastiska flickor hade ordnat ett så fint avsked. Stort Tack för att vi fick dela dagen med er!


Mamma åkte med oss ned och här har vi kommit fram till kyrkan. Det blev lite tid att fixa håret på både henne och My. Med en bra spray kan man komma hur långt som helst... 


Älskade Sonja...

Min faster var kärlek i sin renaste form och kunde bara se gott i andra människor. Jag har aldrig träffat en så omtänksam och varm person vars famn rack till ALLA. Hon var sambandscentral för hela släkten, peppade alla och tog själv minst plats.

Det är ovanligt idag när individualismen frodas och många sätter sina egna behov i första rummet. Det bekom henne inte det minsta och hon var alltid redo att ge - allt från goa' och varma kramar till omtanke, skratt och en vällagad måltid.


Dekorationerna på kistan var så vackra. Rosor, gerbera och kalla. Hon skulle ha älskat det!

Efter begravningen i kyrkan var vi alla bjudna till Brännlands Wärdshus där vi för drygt ett år sedan också tog adjö av hennes man. Tuffa år för kusinerna men de har fått växa upp med förutsättningslös kärlek och har en bra grund att stå på när det blåser hårt. Dessutom hoppas jag att vi kan bjuda tillbaka på en del av all den kärlek vi fått av deras mamma.

Det är nog det viktigaste jag tar med mig. Att försöka förvalta det kärleksfulla arvet. Att ge utan att förvänta sig något tillbaka är stort och ibland ganska svårt - men hela livet är ju en enda lång skola så jag fortsätter att träna mig med henne i åtanke. Hur skulle hon ha gjort? Skulle hon gett upp? Knappast! "Vi får inte ge upp" var ett av hennes motton.


Vi fick en fantastisk grillbuffé och det var många som ville berätta fina minnen. Här är det min fabror Curt som återger lite barndomsminnen av en härlig och livlig syster som ville vara med på allt!


Och Malin höll ett så fint tal och läste en dikt som har tusen år på nacken. "Vattenringseffekten" kommer från Ledarskapets Tao och innehåller så mycket visdom:
 

Vattenringseffekten

Vill du vara en positiv kraft i världen? Skapa då först ordning i ditt eget liv. Förankra dig i den enda principen så att ditt beteende har en välgörande inverkan. Om du gör det vinner du respekt och blir en stark kraft.

 

Ditt beteende påverkar andra som ringar på vattnet. Vattenringseffekten fungerar därför att alla påverkar varandra. Starka människor har stor påverkan.

• Om ditt liv fungerar påverkar du din familj.

• Om din familj fungerar påverkar den samhället.

• Om ert samhälle fungerar påverkar det landet,

• Om landet fungerar påverkar det hela världen.

• Om världen fungerar sprider det sig som ringar över hela kosmos.

 

Kom ihåg att din påverkan börjar med dig själv och sprider sig utåt. Så försäkra dig om att din påverkan är stark och välgörande.

 

Hur vet jag att det fungerar?

 

Allt växande sprider sig utåt från en fruktsam och kraftfull kärna.

 

Du är en kärna.


                       Lao Tzus Tao Te Ching



Ja, jag pratade givetvis jag också. Vad trodde ni? Haha! Det är så många roliga och fina episoder som tränger sig på när man träffar hela släkten. Pappa och Sonja kunde "duellera" i timmar när det gällde att berätta minnen och vi försökte alla göra vårt bästa.


Max var glad över att få lägga beslag på lillebror och de är ju båda riktiga charmtroll!


Tack varma och fina kusiner för en fantastisk dag tillsammans! Och mest tack för...

...att vi fick låna er underbara mamma då och då för att berika våra egna liv! En stjärna har slocknat men vi ska fylla himlen med nya stjärnor som alla utgår ifrån Sonjas! Vila i frid och tack för allt!