Lite funderingar...

Igår åkte jag till Umeå för att ännu en gång spela mordgåta tillsammans med hela fina gänget på Profilteatern. Det var länge sedan sist men så kul att både ses och köra föreställning för en entusiastisk publik! 
 

Här är jag på plats utanför Hotel Mimer där vi även ska spela föreställningar i höst. Jag hoppas ju också att det ska bli några stycken i Skellefteå så att fler av mina vänner ska få chansen att se den här roliga föreställningen. Spänning och humor i skön förening!


Idag har jag njutit av sovmorgon, långpromenad och sedan lite sittning i solen där jag ägnat mig åt en del funderingar om livet. Känner mig nöjd och lycklig så jag har ingen egentlig anledning att fundera men det kommer ändå tankar.

Vad är det som gör att vissa människor inte tål att se att andra lyckas? Vad är det som gör att andra (ja, jag skriver andra för jag tror verkligen inte att jag gör så) måste trycka ner personer i sin omgivning för att själva känna sig värdefulla? Vad är det som gör att vissa bara ser misstagen och inte kan lyfta varandras förtjänster?

Jag tycker att det är enormt snålt och svagt - och tror att det beror på en egen osäkerhet som de försöker skyla över. Ibland händer det att man får ta skit för saker som egentligen inte har något med ens egna tillkortakommanden att göra utan istället beror på någon annans dåliga dag. Det är väl inte särskilt rättvist? Jag säger inte att det här drabbar mig särskilt ofta men att jag ändå noterar företeelsen när jag ser den. 

Jag säger heller inte att jag själv är ofelbar - men hoppas att någon gör mig uppmärksam på situationen om jag själv är orättvis. Jag tycker att livet är för kort för att hacka på andra - och att ge andra beröm är sååååå mycket roligare!

Om ditt hus är större än mitt - grattis! Om du tjänar mer än mig - good for you! Om du gör mer och fler roliga projekt - bra där! Då har du förmodligen jobbat dig fram till alla fördelarna själv och kan njuta livets goda! Men skryt inte i onödan inför människor som kanske inte har det lika välbeställt. Dela istället med dig om du kan. 
Nu blev det här kanske lite snusförnuftigt men det får ni ta - eller sluta läsa... Haha!
 
Jag får också mina fiskar varma lite då och då - inte minst av min mamma. Hon ringde igår och jag trodde att hon skulle tacka för en fin utflyktsdag, men hon var upprörd över att boken jag gav henne verkligen inte var passande!! Joo, det var med minst två utropstecken... Hon är sällan nöjd så jag är van - men det är ändå lite sorgligt. Livet blir ju så mycket roligare om man fokuserar på det som är positivt.

Nej, nu är vi framme i Ö-vik för kvällens föreställning och jag ska passa på att höja min kollegor till skyarna - because they're worth it! Ha den bästa fortsättningen på helgen alla fina! :)
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0