Sjukt bra!

Just hemkommen efter ännu en föreställningsdag på Västerbottensteatern där vi återigen haft morgonshow för högstadiet. Darling Dorotea funkar så över förväntan bra även med elever så själva föreställningen är en glädje att spela! Hela ensemblen jobbar tillsammans och vi har så kul!
 
Men så här efteråt är jag otroooligt trött... Jag ÄR ju en kvällsmänniska som har svårt att somna tidigt och därför blir väckning innan klockan 06 nästan overkligt tidigt. Men en timme i soffan och tre kvarglömda kola på soffbordet får göra grejen idag innan jag fortsätter med någon sorts verksamhet idag. 
 

Idag tog jag en bild av bästa filmaren Ghailan som ser till att allt vi gör på scenen också kommer upp på de stora skärmarna. Jag tror att det filmiska i föreställningen också tilltalar den yngre publiken. Darling Dorotea påminner inte om någonting annat då vi också flyttar runt publiken.


I den här scenen har jag med mig telefonen - och här blev jag visst upptäckt... Haha! 

När jag hade sminkat av och kände mig som en urvriden trasa så skulle dagens sopplunch just börja och jag hade turen att få den sista platsen till Teater Bartolinis "Fishtank Mama"! Yezzzzz!


Ellenor Lindgren och Saga Eserstam som utgör både föreställningen och den fria gruppen är bara såååååå sjukt bra! De har gjort två "Fishtank" tidigare med andra teman och nu var det mammarollen som skulle genomlysas.

Och de är så klockrena, så roliga, så träffsäkra och unika båda två! Publiken jublade åt dans med diskborstar åt stilla reflektioner och galna figurer och frågeprogram. I loved it! 


Sagas figur Kirsti är helt obetalbar när hon pratar om "Nesting". 

Jag måste låna ett stycke från den recension de fick i Umeå. Den säger precis allt:

“Till saken hör att de här två damerna håller minst lika hög klass som ikonerna Mia och Klara, så tji fick jag. Det är, ursäkta ordvalet, skit bra! Det är också totalt oförutsägbart, trots att stommen bygger på återkommande karaktärer. Brokiga och rabiat babblande sådana om jag får tillägga, ja snacka om att ha mycket på hjärtat. In och ut ur olika media, videoinspelade, animerade, stand up får vi möta de postpubertala bästisarna ”Maccan och Kimme”, de självupptagna småbarnsmammorna ”Carro och Cissi” och tyskbrytande inredningsarkitekten Kirsti mfl.”
/ANN ENSTRÖM, VK UMEÅ


Här ser vi dem i frågeprogrammet "Vad hände sen?" där publiken fick svara men aldrig fick rätt... Haha!
 
Ja, det var verkligen den mest upplyftande, uppriktiga, galna och roliga timme jag haft på mycket länge! Tack, tack, tack Saga och Ellenor för att ni bjuder på er själva och får oss att skratta åt svårigheter som nu känns ganska överkomliga. Vad är det för fel på en lite för stor och degig mage egentligen? Den ställer ju upp för bäraren så det är bara att behandla den med respekt! Något annat kan man inte ha mage att göra...
 
Ni äger brudar! Sjukt bra!