Berlin - del 2
Fredag morgon i Berlin och tidig start (för min del, helt normal för övriga...) och vi gav oss iväg på andra delen av bussturen runt stadens sevärdheter!
Centralstationen. Hauptbanhof är pampig och en av de största knutpunkterna i Europa (om jag kom ihåg rätt). Ett antal miljoner är nerplöjda och den stod klar 2006 - ett par veckor före Fotbolls-VM. Det byggs friskt över hela stan...
...och en del ser ut att ha svårt att komma loss.
Vi gjorde vårt första stopp vid Monumentet över Berlinmuren som ju revs 1989 - 28 år efter bygget 1961. Helt otroligt att det ens är möjligt att dela en stad på det här sättet.
Stålrör står uppställda på delar av den sträcka där muren stått.
I trottoaren finns markeringar och minnesmärken av människor som dött under sina flyktförsök från Öst till Väst...
En del av muren.
En annan där stolparna övergår i kvarlämnade delar av originalmuren. Man blir gripen av allvaret.
Spanade in maken genom ett hål i muren? Eller är det han som spanar in mig?
Die Mauer.
Åsså jag då...
Mycket graffiti och en del kärleksfulla upplysningar.
Minnesmärken över de människor som dött. Känns ju helt vansinnigt att man faktiskt fram till 1989 kunde skjuta människor som försökte ta sig över!!
På baksidan fann också plats för ljus och minnesgåvor...
Bakom muren fanns även en kyrkogård...
Och ett av vakttornen stod kvar.
Tvärs över gatan finns numer ett museum.
Här visades bl a bilder av hur det såg ut mellan murarna, Ja, det var egentligen två och mellan dem ett ingenmansland med spikmattor...
Som om inte taggtråden vore nog!
Längst upp i muséet kunde man få en överblick av mellanrummet nere på marken.
Där fanns också utställningar och bilder av människor som flytt eller dödats. Det blir liksom verkligt när man ser alla ansikten och det känns för vansinnigt hemskt att det här har hänt i Europa i modern tid!
Tillbaka på backen igen.
Det här huset på Ackerstrasse har fått ny närmiljö ett antal gånger och muren gick där den rostiga stolpen står.
Längre upp finns ett minneskapell där man också har andaktsstunder för att hedra offren. Det ser lite glest ut men det är bara ytterhöljet.
Inuti fanns en betongcirkel som inrymde andaktsrummet.
Nästa stopp var vid en annan del av muren, East Side Gallery, där man sparat massor med graffiti. Kärlek mitt i minnen av det kalla kriget.
Broderskyssen som Leonid Breshnev gav Erich Honecker när de firade Östtysklands 30-årsjubileum 1979. Det finns också en större målning på muren:
Men där är det Urban som får kyssen... Eler är det ett nackskott?
Genom muren kan man se floden Spree.
Märkning på trottoaren.
Och en målad Trabant!
Människor mellan murarna? Ja, det är en fascinerande stad det här. Mörk och grå till att börja med men det finns massor att se och göra även om historien verkligen griper tag i en!
Dag 2 kunde vi i alla fall konstatera att vi gillar stan mer för varje minut. Wunderbar!
Vädret har väl kanske inte varit det bästa - lite kallt och regnigt, men när jag tagit på regnrocken så har det varit uppehåll... Haha! Förkylningen frodas friskt men vi kör hårt i alla fall!
Återkommer med fler inlägg och miljoner bilder. Det har ju lust att bli så när jag reser. Jag gillar att återuppleva allt igen och igen och då är bloggen perfekt. För mig i alla fall... Synes!
Vädret har väl kanske inte varit det bästa - lite kallt och regnigt, men när jag tagit på regnrocken så har det varit uppehåll... Haha! Förkylningen frodas friskt men vi kör hårt i alla fall!
Återkommer med fler inlägg och miljoner bilder. Det har ju lust att bli så när jag reser. Jag gillar att återuppleva allt igen och igen och då är bloggen perfekt. För mig i alla fall... Synes!