Vandring i Naturreservatet
Det är vackert här ute och vi vandrar runt och försöker se så mycket som möjligt. Idag blev det därför en flera timmar lång runda i naturreservatet som vi inte sett tidigare. Förra gången (måste vara 15 år sedan?) var det golfbanan och stranden som fick besök.
Hjärtefint idag också! Stenarna är både fina, röda och rosa.
Kort paus vid stranden.
Maken tog med sig stooooorkameran så jag hoppas få se några riktiga bilder senare. Mina blir ju mest kort...
Naturen här ute i reservatet är karg och präglad av berg och sten. De röda granitklipporna ger området dess speciella färgprakt och är typisk för just Höga Kusten.
Rapakivigranit. Ja, den heter tydligen så.
Maken lutade sig tillbaka - även om det inte såg helt bekvämt ut...
Fler hjärtan!
Och klippor! Här hade vi gjort en avstickare från leden och befann oss på mer oländig terräng.
Jag rör mig som en gasell... Haha!
Otroligt fint!
Och varmt! Den här bilden får "spegla" en riktigt fin dag!
Ulf har mera studs i steget...
Vid närmare eftertanke är det nog han som är gasellen...
Ett fastkilat stenblock.
Och en herre på täppan!
Hjärtan.
Rosor.
Och hjärtan igen.
Den här stenen var inte hjärtformad men så otroligt självlysande!
Läser nu att det är Kartlav som täcker stenarna på de Klapperstensfält som inlandsisen en gång lämnade efter sig. Ganska jobbiga att gå omkring på så efter någon timme på vift tog vi oss tillbaka till leden.
Lite enklare promenad. Man får inga fina timtider här men vi gick i fyra timmar och det känns i kroppen.
En höjdare! Här ser man klapperstensfälten där det bildats vallar i olika färglager.
En selfie är ju given! Vi testade flera innan vi fick med havet i bakgrunden.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun...
Och där satt den! Heeeeeeej!
Och där kom en annan hälsning! Jag tyckte att han skulle ge sig med klättringen - man klöser bara av sig naglarna...
On top of the world! Är du imponerad Oskar?
Utsiktsplats.
Blå prickar visade vägen - och i det här fallet satt den på en gubbe med keps.
Här hade man byggt en utsiktsplattform och vi gick naturligtvis upp som en sista anhalt innan vi började vandringen tillbaka.
On top of the world 2!
En riktigt fin dag där vi ansträngt oss ordentligt. Det känns särskilt i fotlederna - men ojämnt underlag ska ju vara bra träning. Imorrn hade vi tänkt bestiga Skuleberget men vi avvaktar vädret. Just nu sitter vi och myser i mörkret med regnet smattrande mot taket.
Men det är ju långt kvar innan det är morgon igen och nu räknar jag med att sova gott!
En riktigt fin dag där vi ansträngt oss ordentligt. Det känns särskilt i fotlederna - men ojämnt underlag ska ju vara bra träning. Imorrn hade vi tänkt bestiga Skuleberget men vi avvaktar vädret. Just nu sitter vi och myser i mörkret med regnet smattrande mot taket.
Men det är ju långt kvar innan det är morgon igen och nu räknar jag med att sova gott!