Teknikens under...

Jag älskar när saker och ting fungerar - särskilt tekniska lösningar. Det är ett lite mindre problem nu när jag är mindre stressad men det kan ändå driva mig till ett liiiitet vansinne. Jag tror inte heller att jag är ensam om detta. Lillebror ringde igår och var galen på comradion under älgjakten där inga kanaler fungerade. Jag fattar precis hur frustrerad han blev.
 
Nu verkar tekniken inte vilja vara på min sida heller. Ugnen får spader och jordfelsbrytaren slår till med jämna (och ojämna) mellanrum - särskilt när man gör "långkok" som tjälknöl, pulled pork och annat. Igår slog den dock av efter att vi försökt torka blåbär på knappt 70 grader i 20 minuter... Aaaahhhgggg!

Nu har jag ring E/S som kopplat elen till spisen så att de får komma och kolla att ingenting är fel. Är elen i sin ordning så är det spisen... Fem år gammal (Electrolux Induktion) och en ersättningsvara för den spis som gick sönder efter två veckor... under julhelgen... Ett felköp redan från början?


Och nu pajade mitt träningsarmband Up2 helt utan anledning! Mitt förra Up24 gick sönder och det fanns inga nya på lager. Jag fick då pengarna tillbaka och beställde ett nytt band direkt från Jawbone. Det var tyvärr trasigt redan när det kom så de skickade ett nytt (efter ett antal mail med supporten - på engelska...). Nu har jag haft bandet en månad och till lunch gav det upp! Men tack för det kaffet...
 
Jag har mailat supporten och bett dem att inte skicka sitt standardformulär igen utan ge mig ett nytt band direkt. Annars kan det hända att jag blir irriterad... Det här är inte ok för en pryl som ska tåla både bad och stötar. Nu har mitt band inte behövt stå ut med denna behandling utan bara suttit runt min handled. Kanske får jag slänga det i badet så helar det sig själv? Det börjar i all fall likna en klassisk julgransbelysning! Haha!
 
Gladare blir man när saker och ting fungerar över förväntan! Och då räknar jag inte bara in teknik. Jag fick ju fantastiska rosor av Majbritt för en tid sedan och när vi kom hem från Stockholm trodde jag att vi skulle hitta en torkad bukett med nickande blommor på köksbordet...
 

Nä! De var utslagna allihopa och hur fina som helst! Nu har det gått nästan två veckor och idag fick de flytta ut i komposten - men det var ett nytt rekord! Måste vara laddade med kärlek eller nåt... <3

Annat som funkar bra är också träningen (förutom att jag inte kan använda armbandet!). Idag blev det ett lunchpass Stride på crosstrainern och när vi kom ut påpekade B-O att jag också fanns i en upplaga i skyltfönstret:

Sedär! Lika svettig nu som då! Undrar om jag kommer att få gage för reklamuppdraget? Haha! Nej, jag får väl nöja mig med bättre kondition... 

Ett härligt pulspass på 45 minuter känns i hela kroppen och blöt i svett sprang jag upp på lassa för att hinna hälsa på pappa innan jag skulle hem och jobba. Han var inte i någon vidare form idag och nu fick vi veta att hans sänka varit uppe i över 400! Oj, oj, oj... Inte undra på att han är dålig. Den har nu sjunkit till 179 men det är ändå högt. Vi hoppas att antibiotikan fortsätter att verka. Han blev dock både glad och rörd över brödernas jaktgemenskap och Rolands fina skjutning av första tjurkalven! :)

Därifrån fick jag också göra en akututryckning till Regnbågen för att hämta upp hans nya Apodosrulle, tillbaka på ortopeden och sedan hem. Något försenad. Hann laga en middagsgratäng till maken innan det var dags att åka på yoga... Tror dock att jag verkligen behövde långsamhetens träning i 90 minuter! Nu känns det bättre och ny teknik får komma på posten. Huvudsaken är ju att kroppen håller och gör som jag säger.

Imorrn blir det en lång dag vid datorn och jag tackar min lyckliga stjärna att jag har min lugnaste september på många år. 30/9 drar dock "Lyckligare nu" igång och vi ska spela så det ryker! Många interna och några offentliga 1, 15, 16 oktober. Blir det efterfrågan så blir det säkert fler. Jag längtar i alla fall efter att spela med Kågis igen och möta alla fantastiska människor i publiken! Hoppas bara att tekniken är med oss... Haha!