Annons och runa
På begäran lägger jag ut pappas dödsannons och runa här på bloggen så att våra släktingar och vänner som inte bor i Skellefteå kan se vad vi har knåpat ihop. Runan blev lite kortad i pappersupplagan av tidningen men finns i sin helhet på http://norran.se/familj/dodsfall/henry-lindgren-483339
HENRY LINDGREN
Lördag 7 november somnade vår älskade make och pappa lugnt och stilla in på Regnbågens äldreboende omgiven av familjen. Han blev 83 år gammal.
Henry föddes, bodde och verkade hela sitt liv i Önnesmark, Lövånger. Han var son till Algot och Emelia Lindgren och näst äldst i en syskonskara på fem.
Han närde tidigt drömmar om att få utbilda sig till Jägmästare då skogen alltid varit hans favoritplats på jorden. Efter påtryckningar från pappa Algot valde han till slut Lantbruksskola och gick ut med fina meriter.
Allt pappa tog sig för gjorde han till hundra procent och med den äran. När han orienterade i lumpen blev han kompanibäst och hans fallenhet för skytte resulterade i ett helt skåp fyllt med priser och medaljer. Han största seger var nog när han vann sin klass i Stockholms Elitskytte. Som älgjägare har han också lagt ned ett stort antal djur och var i många år jaktledare i Önnesmark.
Han jobbade hemma på gården tills han själv köpte hemmanet 1958. Året innan hade han träffat sin blivande fru Annie Palm från Gunsmark och 1959 gifte de sig. De fick tillsammans fyra barn och det var nog många gånger tufft att varva jobbet som lantbrukare med uppgiften som småbarnsföräldrar. Efter en olyckhändelse brann också boningshuset ned till grunden och de fick bo hos snälla grannar medan de byggde en ny gård som stod inflyttningsklar 1966.
Lönsamheten i jordbruket försämrades dock och i mitten av 70-talet stod de i ett vägskäl där alternativen var att satsa stort eller lägga ned. Pappas driv och målmedvetna arbete resulterade i att de 1979 kunde stoltsera med en helt ny ladugård där de som mest hade 39 mjölkkor. Bristen på åkermark gjorde att de tvingades arrendera mark och det var på det hela taget en väldigt hektisk period i pappas och mammas liv.
Därför var det med glädje de åkte ut till stugan i Björkåsen som var oasen vid havet. Pappa älskade att fiska, pimpla och lägga ut nät och tyckte att det var fin avkoppling. Vi hade också rätt ofta fisk på middagsbordet som mamma tillagade och serverade med skirat smör och mandelpotatis. Så här efteråt inser vi ju att vi är uppvuxna med idel delikatesser.
Pappa har alltid varit en föreningsmänniska och redan på 60-talet började han också intressera sig för politik. Han representerade Centerpartiet i Kommunfullmäktige i 17 år, Kommunstyrelsen i sju år och drev också hårt frågan om ett eget badhus i Lövånger.
Lantbrukarnas situation och kampen för en levande landsbygd och öppna landskap låg honom varmt om hjärtat. Inom LRF var han vice Länsförbundsordförande i tio år och han var också verksam i Lantbruksnämnden och Rennäringsdelegationen.
Som ordförande och cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan fick han vara med och arrangera Årets By i Önnesmark 1981, bygga upp Lantbruksmuséet i Lövånger och även hoppa in som skådespelare i Kvarnspelet. Han var också aktiv inom Nykterhetsrörelsen och Hemvärnet.
1996 avslutades ett nästan 40 år långt bondeliv då pappa och mamma skickade korna och de fick också silvermedalj för bra mjölk. Men det var inte det som var drivkraften. Pappa fascinerades av naturen och älskade att så, skörda och ta tillvara på allt som naturen ger.
Förutom det egna odlandet plockat han otroligt mycket bär och svamp till hela familjen. Han skrev också fantastiska dikter med otroliga naturbeskrivningar och ett hundratal är samlade i den bok som släkt och vänner fått ta del av.
Som pensionär renoverade han kärleksfullt den gamla bagarstugan på gården och han trivdes både i skogen och på pimpelisen. Pappa röjde och fiskade tills hälsan inte längre tillät det och sista åren var han märkt av både Parkinson och Cancer.
Trots sjukdom ordnade han ändå allt till det bästa och fördelade rättvist hemman och stuga till sina barn. Vi är otroligt tacksamma över att han så väl sörjt för sin familj och för allt vi fått dela tillsammans! Pappa lämnar ett stort tomrum efter sig och vi önskar att han nu fått nya skogar att vandra i. Du fattas oss!
Närmast sörjande är makan Annie, barnen Lars, Monica, Roland och Malin med familjer, syskon, svågrar, svägerskor, släktingar och många, många vänner.
FAMILJEN