Släktkalas!

Igår bytte vi miljö och tillbringade dagen vid havet. Skönt att sova ut här hemma och sedan åkte vi för att plocka upp svärfars som bjudit släkten på Sommarlunch i Munkviken - för övrigt ett kalasfint ställe att åka till om man är några stycken. Maten är också hemlagad och till största delen lokalproducerad.
 

Sonjas underbara systrar var givetvis på plats och Bia (som inte ville vara med på bild) visade upp sina örhängen - discokulor köpta på loppis! 


Ja, det var inget fel på Bibbis örhängen heller. Kul att träffa alla glada!


Philips tjej Ida behövde inga smycken alls för att glänsa mest! Så söt!


Här drar hon ned medelåldern på grabbgänget!


Efter en stunds minglande fick vi gå till bords och avnjuta en tallrik med hemgjord sill, paté, lammkorv från Lövsele, rulle med rökt sik och annat gott. Här ser ni makens kusiner på hans pappas sida. Erling och Hjördis finns inte med oss längre men flickorna var på plats!


Dags för Sonja att hälsa välkommen! Svägerskan Berith är så fin och ett så stort stöd.


Och här hade jag fått konkurrens av tillrest media som också tog bilder...


Lillasyster Norma delade ut present till Sonja!


Och här fick jag konkurrens igen... Ni ser att han är söderifrån? Så där solbrända händer kan man inte få här uppe i norr. Åtminstone inte den här sommaren...


Efter maten åkte vi en bit till och avnjöt kaffe och dessert i Berith och Kristers stuga!


Nu har de också fått till en uteplats med vedeldad balja. Blev superfint!


Kusinträff i Gladaviken som numera har egen boj!


Gudrun hade kunnat flytta in direkt!


Och här var det "ingen panik - alla på en gång" när jag och Gunbritt började plocka fram koppar och assietter. Det var ett tufft jobb att vara i serveringen,  oregelbundna arbetstider och ingen lön... Haha! Vi sa i alla fall upp oss efter att kaffet var serverat!


Den här desserten var nämligen så sjuuuuukt god! Måste göra! 


Maken har härlig släkt med många glada människor! Skönt att få skratta mycket!


Och alla verkade komma överens också!


Här började maken påkalla min uppmärksamhet då det som vanligt var dags att sjunga!


Systrarna Morén sjunger gärna och kastar ofta alla sorgerna bakom sin rygg!


Vi ser dem inte mer...  En uppskattad klassiker!

Men till slut var det dags att tacka för sig. En härlig dag vid havet med glada släktingar! Tack Sonja och Sture som bjöd, samt Berith och Krister som tog med oss till stugan och bjöd på bästa tårtan!

Idag har det väl varit en lite sämre dag men det kan vi ta en annan gång. Det blev i alla fall en fin dag med släkten igår som jag ska njuta av i tanken ett tag till!