Ingen snö i Chicago!

Uppe i ottan för att dricka kaffe med maken 04.30 innan han skulle åka till USA på reportageresa. Det var verkligen en högoddsare och jag har heller inte blivit pigg på hela dagen... Haha!


Hur som helst är det skönt att säga hej då och hoppas att han och Adam Savonen får en bra resa där det också finns plats för behövliga pauser. Jobbresa utomlands brukar inte betyda något viloläge - men det äääär ju också roligt med nya upplevelser!

Svärfar har ringt ett par gånger och oroat sig över snömängden. Först ikväll såg jag på nyheterna att det kommit två meter snö i trakterna runt New York... Klass 1 varning?

Hur som helst har jag pratat med Ulf ikväll sedan de landat i Chicago efter att ha fått flyga första klass med SAS hela vägen.

Man kan ju tycka att det borde vara superservice men nu visade det sig att flygvärdinnan klantat sig och tappat ned datorn på golvet efter att ha erbjudit sig att lyfta upp ett av handbagagen... Allt ska man göra själv... Hoppas den funkar när de är framme i Columbus senare ikväll. Eller är de framme nu? Ja, det är inte lätt att hålla rätt på tidsomställningen och det brukar gå bra ändå. Jag behöver ju inte ha koll på allt. Jag frågade om han hade tagit namnuppgifter eftersom man säkert kan stämma någon ifall den gått sönder. Ja, när Oskar var liten sa han alltid att folk stämmer varandra i USA för småsaker som fel burgare eller mjuka pommes... Haha! 
 
Ulf hälsar i alla fall till alla och mår alldeles utmärkt! Han tackar också för alla lyckönskningar och kommer att höra av sig längre fram. Tyvärr fungerar inte de amerikanska sim-kort som de blivit utrustade med. Norran kanske blir en fattig tidning på de här 10 dagarna? Haha! Nej, det måste ju gå att köpa over there också. Det blir ju alltid lite samtal så att vi kan lugna alla här hemma. Förr hände det ju t o m att jag skickade brev när han var på jobbresa i USA. Känns liiiite antikt idag...

Skönt i alla fall att höra av varandra och skönt har det också varit här hemma idag med lite jobb, tvätt, mat och TV. Jag har unnat mig vila och det känns bra. Man måste lyssna på kroppen. Nu verkar den inte bjuda tillbaka med samma uppmärksamhet eftersom jag missade ett möte som jag kom en kvart sent till... Man får kanske inte luta sig tillbaka för mycket! Haha! 
 
Inväntar nu Åsa som kommer att landa här i natt efter jobbkväll i Umeå. Imorrn blir det rep av White Christmas, fredag lite planeringsmöten och teater, lördag har vi jobbkväll med Rönnskär på Statt och nästa vecka varvar jag rep mellan de två föreställningarna. Mycket att hålla i huvudet. Kanske därför man blir trött. Eller så har jag tappat kapacitet? Eller blivit slö? 
 
Jaa, jag tror att jag ska slöa mig i säng nu. Känns helt rätt! Och om maken läser det här så har vi ingen snö här heller! Ha det fint! :)