Lagom?

Lagom är ett svenskt ord med betydelsen "nästan perfekt", "tillräckligt", "adekvat", "så bra/mycket som det borde vara". Ordets betydelse har senare försvagats och kommit att betyda ungefär "lämplig", "passande", "till det gemensamma" eller mera fritt "varken för mycket eller för lite" eller "lika mycket som alla andra".

Men vem bestämmer normen och vem har rätt att bedöma vad eller vem som är lagom? Vem är egentligen varken för mycket eller för lite? Och är lagom ens något att sträva efter?

Jag har aldrig varit särskilt lagom... Varken förr eller senare! För stor, för långhårig/korthårig, för högljudd, för stressad, för avslappnad, för aggressiv, för glad!!! Hela mitt liv har jag, på gott och ont, gått "all in" för det jag har gjort och det gäller även när jag upplever saker. Antingen gillar jag det helskarpt eller så lämnar det mig ganska oberörd - men jag går in i det med ett öppet sinne. Igår var jag verkligen på topp - och det är jag ofta på teater! Jag ÄÄÄÄÄR glad och jag SKRATTAR! Det är inget jag kan bestämma över. När jag blir ledsen så blir jag ju också väldigt ledsen! Att vara glad och skratta känns inte heller som något man borde skämmas över. Jag vet att jag gör många andra människor glada med mitt skratt - och resten kan jag faktiskt vara utan! Detta inser jag nu - men efter åtta timmars uttömmande energiläckage! Det har jag faktiskt inte råd med...
 
Tydligen förstörde jag delar av gårdagens föreställning eftersom jag fick kommentaren: "Men en kvinna som genom att skratta helt obalanserat och högt förhindrade de som har sämre hörsel att höra vad som sas på scenen förstörde delar av framförandet."

Tyvärr kan jag inte göra något ogjort och jag kan heller inte sluta skratta. Jag hoppas bara att det finns hörslinga även på Västerbottensteatern så att de med dålig hörsel kan höra vad som sägs på scenen - förutsatt att de ju har hörapparat. Så länge vi inte lever i ett land där man förbjuds att vara annat än lagom - eller någon skjuter mig - så kommer jag att fortsätta skratta. Tur i oturen var det väl att jag inte gick med min syster - för hon är nästan likadan och vi älskar att gå på teater tillsammans! Jag inser avslutningsvis att vi avnjuter saker på olika sätt. En del betraktar eftertänksamt och andra har närmare till sina känslor och njuter mera fullt ut.

Hur som helst har jag många goda vänner och saker och ting som engagerar mig. På förmiddagen ställde jag upp för en människa som verkligen var i nöd och behövde stöd, sedan skjutsade jag min billösa kompis till Ica Maxi för en shoppingtur. Själv strosade jag samtidigt runt på en av affärerna på Solbacken:

Fick fin service och shoppade på KappAhl hos bästa Katrine som jag känt sedan jag jobbade på Lindex 1983 då båda kedjorna etablerade sig i Skellefteå. Herregud vad tiden går!

Sedan gick jag och Anna återigen på Waynes för en lunch eftersom det nu var hög tid!

Jag tog också in en jättelatte! Äntligen en tillräckligt stor kopp!

Därefter kom de tråkiga kommentarerna och det tog mig en timmes skottning att bli av med de första sänkande känslorna. Sedan vet jag inte var resten av tiden tog vägen. En dusch och så fick jag äntligen hämta världens finaste My på förskolan!

Underbaraste systerdotter! Mamman och pappan var i Umeå så inatt har vi t o m övernattningsfrämmande. Det är hur mysigt som helst! Och när jag frågade om vi skulle laga mat tillsammans:

Självklart!!! Hon hade redan bestämt sig för korv, nudlar och morötter men jag hade ju tagit upp fisk ur frysen... Kris?

Neeeej, hon bara omfokuserade! Då skalar vi potatis och kokar ägg! Men här blev hon lite trött på mitt fotograferande och valde att själv greppa kameran. Jooo, hon är väldigt duktig och gav mig tydliga instruktioner!

   
Var förvånad! Räck ut tungan! Gör tummen upp... Lovely! Tur att jag är lydig... Haha!

Sedan skalade hon ägg och hackade till såsen. Hon gillade att hon fick krossa ägget innan hon pillade bort skalet. Jo, det måste få vara roligt att laga mat!

Stekt torsk, hemgjort potatismos och äggsås. Gott men lite enfärgat! Jag frågade om hon gillade maten och hon svarade att den smakade vanilj... Hmm... Måste nog fortsätta utbildningen och gå in på smaker nästa gång! Haha!

Efter mys i TV-soffan med barnprogram och fruktsallad så var det dags för sängen. Jag hade köpt "Godnatt Fnatt" av Waldersten när jag såg utställningen på Nordanå och den gillades. Underbara små verser! Sedan skulle jag leta rätt på texten till Kärleksvals för att sjunga den...

...men då hade hon redan somnat! Med läsning tog det inte mer än max en kvart!

Nu ska jag snart krypa ner i storsängen tillsammans med henne och hoppas att jag också somnar lika snabbt! Det går säkert bra - om jag inte börjar skratta helt obalanserat...
#1 - - Annika Isaksson Svedberg :

Jag älskar ditt skratt!!!!!!!!

#2 - - Jenny:

Vilken fin flicka :-) Klart det ska vara roligt att laga mat! Och roligt har hon nog haft när hon somnade så fort :-) Trevlig blogg med många fina bilder. Ha det bra! :-)