Vilken föreställning!

Lycklig, överraskad, känslosam, chockad, glad, entusiastisk, stolt - Köttets borg berörde mig verkligen! Först vill jag säga att jag är så imponerad av de här två tjejerna! Saga och Ellenor är superskådisar med ett kroppspråk och en mimik som gör vem som helst avundsjuk! De förvandlar sig från den ena karaktären till den andra på nolltid och förmedlar figurernas känslor, hopp och drömmar med en sådan lätthet och trovärdighet. Jag var aldrig rädd för att det inte skulle vara bra och så här efteråt är jag mer än nöjd!


Jag skrattade redan när jag kom in och fick se dem stå där i små t-shirts nedstoppade i högt uppdragna kalasbyxor... Det ÄR roligt med kalasbyxor! Men det var ett smart grepp. Iklädda detta blev de neutrala figurer som lika snabbt kunde vara män eller kvinnor. Jag tycker att det är läckert när två så snygga tjejer faktiskt kan vara osexiga och bara föreställa en kropp. Det kanske låter konstigt men ni som sett föreställningen förstår säkert vad jag menar.

Sedan gjorde de snabba byten och vi fick möta en kavalkad av favoritfigurer som "Lapp-Ulla", "Haparanda Beat Box", "Stringvirkerskan", "Stringsierskan" och naturligtvis "Spirit Dahl" och "Lannie Lo" som hade den mest sammanhängande historien. Till allt detta fanns också levande musik skriven av Mikke Johansson och framförd av honom, Anders P Pettersson och Tobbe Kågström. Det höjde föreställningen ytterligare några snäpp! Musikernas sång till Spirits sammanbrott blev superstarkt.

Jag är supernöjd! Jag var förberedd på att det skulle vara ganska vulgärt efter att ha sett deras trailer men de var betydligt "snällare" på scenen. Kanske skulle de ha kunnat chocka mer men jag vet inte om det skulle ha gjort någon skillnad. Jag tycker ändå att det som helhet var lysande!!! Tack alla för en kanonkväll!!!