Det där med semester...

Läser bloggar och inlägg om folk som börjar om på jobbet efter semestern och öppnar den fullproppade mailboxen. Det har aldrig hänt mig. Eller åtminstone inte de senaste femton åren. Och det är väl kanske så länge som jag har haft e-post... haha! Nej, jag har aldrig lyckats koppla bort jobbet på semestern - åtminstone inte på det viset.

Nu är jag ju egen företagare sedan ett tiotal år tillbaka och som sådan vill man ju gärna kontinuerligt ta itu med alla frågor som uppstår. Det är ju viktigt att ta hand om sina kunder, annars har man snart inga. Det är säkert ett helt felaktigt sätt att göra så när man är ledig men jag inbillar mig att jag skulle bli mer stressad av att lämna dem utan åtgärd till ett visst datum.

Nu beror det här säkert på vilken typ av jobb man har och att helt stänga av är säkert det mest hälsosamma! Men jag kan inte. Jag är alldeles för nyfiken och blir alldeles för arg på mig själv om det är något jag missar att åtgärda. Därför blir det så även i fortsättningen. Naturligtvis sitter jag inte vid datorn hela semestern för den skull men några gånger varje dag måste jag in och kolla. Och helt plötsligt kommer det ju också roliga mail och roliga uppdrag! Thank God! Och sedan kan jag ju också prioritera vad jag ska ta itu med nu och vad jag kan lämna till litet senare. Tror jag i alla fall...

Hur som helst är det slut på semestern men jag sitter fortfarande hemma och jobbar. Vädret inbjuder inte direkt till någon långpromenad så den får jag spara till senare idag. Men det är ju inte alla som tycker illa om regnet...


Ett härligt paraplyväder - enligt My! :)

I övrigt förundras jag över människor som bara måste ha rätt i allting. Jodå, de finns! Är det så viktigt att tala om att man har mest erfarenhet av alla? Är det så viktigt att ha rätt att man inte kan acceptera att andra har en avvikande åsikt? Jag tycker att det tyder på dålig självkänsla! Lite ödmjukhet inför andra har aldrig skadat någon och enligt min mening blir det mest jobbigt för dem själva att hålla på på det där viset. Det jag istället imponeras av är superkunniga människor som "ligger lågt" eftersom de är så trygga i sin kunskap. Man behöver ju inte bli aggressiv bara för att man vet att man har rätt. Lev och låt leva!
#1 - - Ola T:

Härligt inlägg!