Släktkalas & Fisketur!

Mitt alter ego "Emma" har ju en lite negativ inställning till släkten. Hon har myntat: "Fyn fan för släkta!" och tycker t ex om julen att: "Varför ska man förstör' jula ve att umgås' ve folke' man aller tål si annars?" Nu är ju inte hon och jag samma person så när min faster bjöd in till släktkalas så kändes det väldigt roligt att träffa alla släktingar och tillresta kusiner igen!


Här ser vi käraste faster Sonja med sin äldsta dotter, min kusin Maria.

Sonja är den verkliga "släktmotorn" som håller ihop och värnar om alla medlemmar i sin stora familj. Hon bryr sig mer om andra än sig själv och är en helt fantastiskt varm och go' människa! Och ju äldre man blir desto roligare är det också att träffa alla. Att blod är tjockare än vatten blir plötsligt väldigt tydligt. Man kan bara vara sig själv och att ses känns som att komma "hem" igen. Skratten och tillbakablickarna blir många!

Hon inbjöd först till lunchbuffé på Folkets Hus och sedan till en skön eftermiddag i deras stuga i Kattisträsk. Solen sken, alla var glada, maten var supergod och det hela blev ett oerhört lyckat kalas där ingen behövde gå hungrig!

Här är det Per, Maria och Christer som tar för sig av inkokt lax,
rökt aborre och andra läckerheter!

Pappa höll i vanlig ordning tal och eftersom hans syster är en lika pratglad person blev det en "duell" i återblickar!

I bakgrunden syns hans bror Curt som numera bor i Norrtälje.

Roligt var det också att träffa det senaste tillskottet i släkten, lilla Emelia, som är döpt efter min farmor. Hon var, precis som Sonja, "mer än männisch" och har betytt jättemycket för mig! En saknad själ som man minns med stor glädje och som också fått ge sitt namn, i lite modernare form, till vår Emilia.


Supersnäll bebis som inte klagade alls på alla högljudda skratt. Verkar bli
lik sin namne. Mamman heter Marlene och är också min kusin.

Här kommer fler bilder på söta kalasdeltagare:
  
Kusin Yvonne, Kusin Åsas dotter Julia och brorsans flicka Martina!

På tal om söta deltagare så höll My hov som vanligt och blev snabbt en medelpunkt! När jag var liten sa min farfar om mig att "Fleicka jerna, hon jer
som en teaterpjäs'" och My kommer nog inte långt efter.

  
Ett riktigt charmtroll!

Sedan bar det av till stugan och storebror Lars kollade genast in bryggan och värmen på badvattnet. 


Fint läge vid Örträsket!

Här kommer fler släktingar och anhöriga:
  
Min fabror Curt, hans glada dotter Åsa och hennes man Christer.

  
Björn som är gift med min kusin Marie och Sonja igen i en kort paus
mellan allt "fixande".

Sonjas man Ulf hamnade i en fotografisk diskussion med min Ulf.

Tur att de inte får diskutera bilderna på min blogg som ju inte håller någon hög kvalitet men som faktiskt är till för mitt eget höga nöjes skull! :) Och det här inlägget är nog inte heller så intressant för andra än mina släktingar att läsa men det struntar jag faktiskt i...:) Just nu är det för vår skull jag bloggar! :)

Och efter kalaset bar det på kvällen direkt av till kompisar i Mjödvattnet. Vi "genade" genom skogen från Bastuträsk via grusvägar som såg ut att bära till världens ände men kom till slut fram trots att vi passerat skyltar som "Här slutar allmän väg". När vi slutligen såg Burträskvägen var det som att komma till Stockholm... haha!

Där blev det utfärd på Per-Erik och Marikas flotte och en nattlig fisketur. Tur att vi alla är glada ändå trots den ganska "magra" fångsten...

Anders fick i alla fall en aborre! Själv fick jag vara nöjd med ett antal mörtar...


Men jag gillar verkligen att fiska så det gööööör ingenting!

Skönt är det i alla fall att åka runt på flotten med elmotor. Den går nämligen
helt ljudlöst och när det blir vindstilla är det bara att "glida runt" och njuta av stillheten!


Mindre roligt är det kanske när strömmen i batteriet tar slut... Marika och Anders fick paddla oss tillbaka... haha! Men vi kom med glada tillrop och mer myggmedel!


Tack alla för en underbart härlig dag och kväll! Nu ska jag börja tvätta och packa för nästa veckas semestertripp!







Kommentarer
Postat av: Maria

Kan bara bekräfta att allt Monica skriver om släktkalaset är alldeles sant! Vilket trevligt partaj det blev, och kul att få träffa nästan alla igen!

2010-07-21 @ 19:28:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0