Julgranen på plats!
Jag blev lite skamsen när jag upptäckte att jag inte riktigt lät barnen vara med när de var små. Skulle jag bli lika egensinnig som pappa? Jodå... äpplet faller inte långt ifrån päronträdet! Emilia är den som visat störst intresse så det har mest varit hon som hängt med i svängarna. Med åren har jag dock blivit mindre petig och mest varit lycklig över att maken och sonen faktiskt gått ut och huggit granen själva. Och de har gjort det med den äran! Förutom förra året då. Det var knappt om tid och det började pratas om plastgran men det går ju bara inte... Alltså sa jag att vad som helst skulle vara bättre... Husets herrar gick således ut i skogen bakom huset och kom hem med något som såg ut som att det hade stått någonstans där skogsdöden dragit fram... haha! ("Emmas" kommentar). Men vi skrattade otroligt gott hela julen och granen fick vara kvar fram till trettonhelgen. Den blev inte så dum när vi hade fått upp allt "bling bling"!
Det här året har det för första gången blivit en köpes-gran. Man måste ju testa även det. Den har stått här ute på bron och sett ut som en strut och ikväll fick den komma in! Vi trodde att den ganska snabbt skulle veckla ut sig men det tog faktiskt lite tid...
Oroväckande strutformad...
Men efter ett tag fick vi börja pynta den och den blev jättefin! Den doftar dock så starkt att jag är rädd för att vi ska få allergiska besvär innan julen är över...haha! Men katterna verkar glada! Nya bollar och glitter att leka med!
Så där ja! Nu är den klädd och klar! Inte så illa. Paketen på plats och julstämningen på köpet! Imorrn blir det lite städning och griljering av skinkan och sedan ska vi bara njuta!
Det blev en grann gran, Grannare är grannarnas granar, gissar jag.