Vad blir det här?
Nu har vi dragit igenom hela föreställningen med kläder och ombyten, sånger och allt. Ja, vad ska man säga? Det är precis nu man börjar fundera över vad det är man håller på med... Vad blir det här egentligen? Blir det kul? Vi har inte riktigt haft tid att känna efter om det är roligt. Vi har bara försökt få allting att funka!
När vi kom hem för att göra middag började vi prata om dagen och det visar sig att både jag och Åsa har haft samma känsla... huga! Men det här är dock inte särskilt ovanligt. När man repeterat något ett antal dagar så tycker man till slut inte att någonting är roligt och man glömmer känslan som infinner sig när det kommer publik. Den glädje man får tillbaka när någon skrattar eller reagerar på det man säger eller gör är helt magisk! Då är all skepsis plötsligt borta! Låt oss hålla tummarna för att det till slut blir så!
Vår skepsis kan också ha en del att göra med att vi var uthungrade... Nu mår vi mycket bättre! Det gjorde jag i och för sig redan när jag kollade vad som kommit med posten! Min vän Ingvar har skickat en present!!!
IKEA-katalogen! Gott som räcker längre!
Sedan måste jag också skriva om ett TV-program. Ja, vi upptäckte att vi såg samma program som sist och konstaterade att Åsa har sovit över hos oss på onsdagar. Vi har redan skapat gemensamma traditioner! Det första programmet är en dansk serie om en bonde som försöker leva på självhushåll och ekologisk odling. Han är så charmig och glad och älskar verkligen det han gör trots att det för en vanlig august verkar otroligt jobbigt! Skörda med lie och spara egna frön för att så nästa år känns ju lite 1800-tal men han verkar så himla lycklig och harmonisk att man blir imponerad!
Här håller han på med dörrar ut till sitt kommande växthus. Han ska också göra ektunnor till den egna äppelcidern, hinna bygga färdigt sitt växthus, skörda tomater och göra egen ketchup... "Hundra procent bonde" heter serien på svenska men jag tror originaltiteln är "Bonderöven". Intressant översättning...
Jag undrar om han någon gång funderar över hur allt ska gå? Om han tänker: "Vad blir det här"? Det kanske är ett I-landsproblem? Därför ska jag nog återgå till mitt vanliga positiva sätt. Det här kommer att bli bra! :)